Verkliga hot och möjligheter

In one sense, Dolly is best understood as one drop in a towering wave (of genetic research) that is about to crash over us. The achievement will prove enormously valuable if it galvanizes us into readyimg ourselves for this inundation of helpful, treacherous, value-shattering and lifesaving information.
--Jessica Mathews, researcher, Council on Foreign Relations.
De flesta hot och möjligheter som tas upp i kloningsdebatten har mycket liten grund i verkligheten. Det finns dock verkliga hot relaterade till kloning, liksom verkliga möjligheter:

Hot mot klonen

Telomer-avkortning

En teori om åldrandet säger att det till stor del beror på att telomererna, ändarna av kromosomerna klipps av mer och mer för varje celldelning, tills cellen börjar förlora viktig genetisk information och bryter samman. Hos gamla individer är många celler nära denna gräns, och åldrande och död inträffar.

Om den här teorin stämmer (vilket är mycket omdiskuterat; för närvarande (September 1997) lutar forskaropinionen mot att den inte gör det), så kommer Dolly och andra kloner att åldras tidigare, eftersom de har "gamla telomerer" redan från födseln. Detta kommer dock att kunna observeras rätt snart i de djurförsök som gjorts, så det lär knappast vara en risk att människor klonas innan man säkert vet svaret.

Genetiska skador

Ett problem med all bioteknologi är att hanteringen av celler kan skada dem; det finns en risk för genetiska skador vid kloningen. Mängden missfall i kloningsförsöken tyder på detta, och kan den inte minskas med förbättrade metoder är det osannolikt att man vill använda den på människor, och kostnaderna för alla misslyckade kloner kommer att hålla priset högt även för kloning av djur.

Hot mot samhället

Kloning och kloningsdebatten kan dra fram mycket i dagen som annars skulle varit nedtystat: hat mot främmande, intolerans mot personer med andra åsikter och sätt att leva, gamla vidskepelser och populistisk luddism. Problemet är inte själva kloningen utan att många blir skrämda av den. Med tiden är det mycket troligt att folk vänjer sig vid tanken och börjar fundera seriöst om kloningens fördelar och nackdelar, men i början kan känslorna rasa och debatten bli lika infekterad som t.ex. abort-frågan.

Egentligen är klon-debatten bara en föraning av 2000-talets verkliga ideologiska konflikt: vad är en människa? På ena sidan står de bio-konservativa, som vill bibehålla mänskligheten som den är, med strikta definitioner om vad som är mänskligt eller ej, på den andra sidan står de bio-liberala som anser att människan kan och får utvecklas i nya riktningar med olika medel, och mänsklighet bör ges en mycket vid definition. Idag är det bara en del transhumanister och bioetiker som seriöst diskuterar detta, men för varje genombrott inom teknik och vetenskap blir frågan allt mer brännande.

Möjligheter

Biomaterial

Den viktigaste användningen av kloning är inte att skapa nya organismer, utan att skapa fler celler av en viss sort. I många fall är man intresserad av att odla en viss cell, även om den är differentierad och inte delar sig. Detta har naturligtvis mest forsknings-tillämpningar (vilka i sin tur leder till andra användbara resultat), men kan kanske också användas medicinskt. En tillämpning är till exempel att odla fram nervceller för behandling av Parkinson-patienter; på detta sätt behöver man inte använda nervceller från foster, man kan klona en av patientens egna celler och sedan inplantera klonerna.

En mer radikal möjlighet är att odla fram hela vävnader in vitro; detta studeras för närvarande som ett sätt att minska bristen på transplanterbara organ och att ersätta artificiella proteser. Genom att klona celler kan detta kanske bli möjligt.

En ännu mera spekulativ möjlighet är att om vävnadsodling lyckas så kan man odla kött artificiellt, utan att behöva föda upp hela djur. Detta skulle kunna bli ekonomiskt och miljömässigt lönsamt (varför föda upp en hel ko när man kan föda upp en biff?) och är rent etiskt positivt, eftersom man inte behöver slakta några djur för att få kött.

Husdjursavel

Det är inte en slump att Dolly var ett får: jordbruksindustrin är mycket intresserad av kloning. När man framställer transgena djur är det ofta vanligt att man bara lyckas få fram en eller två individer med den nya genen (i genforskning använder man sig vanligen av bakterier, där det är lätt att få fram tusentals lyckade individer genom att påverka miljarder bakterier, men av naturliga skäl och ren ekonomi kan man inte göra detta med husdjur). Genom kloning kan man sedan få fram fler individer med genen, som kan användas till att bygga upp en stam.

Användningarna av transgena djur är många och ofta omdebatterade, men i allmänhet kan man dela in dem i tre grupper: förändringar som gör djuret mer lämpligt, till exempel tätare ull eller bättre hälsa, förändringar som gör att djuret producerar användbara ämnen, till exempel kor som producerar mänskligt tillväxthormon i mjölken, och förändringar i immunsystemet som gör att organ från djuret kan användas vid s.k. xenotransplantationer, där djur-organ används istället för mänskliga organ (på grund av den nuvarande organbristen).

Alla dessa användningar är omdebaterade, men om man accepterar husdjursavel i sig, är steget inte långt till att acceptera många av dem. Trots allt, vi har under flera tusen år avlat fram bättre sorters växter och djur och tacksamt använt naturliga ämnen vi har funnit (t.ex. kinin och insulin). Xenotransplantation är egentligen nästan samma sak som att äta djurets kött, man kringgår helt enkelt matsmältningen och använder det direkt.

Barnlöshet

Kloning erbjuder viss hjälp till barnlösa; i princip finns det nu inga hinder för att någon ska kunna få barn (eventuellt via surrogatmoder); rent praktiskt kan andra metoder vara mycket bättre.

En intressant iakttagelse för alla feminister är att numera är mannen i princip onödig; genom kloning skulle en population kvinnor kunna föröka sig. Se t.ex. den amerikanska whiptail-ödlan, där alla individer är honor.

Legalisera kloning
Anders Sandberg / nv91-asa@nada.kth.se