Svenska Transhumanist Förbundet
STHF Projekt Handbok

Förnuftigt tänkande

av Anders Sandberg [asa@nada.kth.se]
Many people would rather die than think; in fact, most do.
Sir Humphrey Appleby
Det är inte bara viktigt vad man tänker utan också hur man tänker. Att kunna tänka och kommunicera på ett förnuftigt, klart och sakligt sätt är nödvändigt för att undvika att hamna i mentala fallgropar och för utvecklingen av oss själva och vår omgivning. Tyvärr låter sig alltför många människor styras av andra faktorer: vidskepelse, missförstånd, demagogi och tillfälliga passioner, ofta med förödande resultat för dem själva och andra. I stort sett varje dag kommer nya nyheter om människor som gått i döden på grund av brist på kritiskt tänkande hos dem själva eller andra. Enorma mängder pengar, tid och energi slösas bort på verkningslösa produkter och projekt. Oförnuftet skadar inte bara oss själva, utan också andra livsformer; noshörningar och flera andra djurarter håller på att utrotas på grund av vidspredd vidskepelse. Dumhet dödar.

Att lära sig tänka förnuftigt är nyttigt om man verkligen vill kunna göra något konstruktivt av sitt liv. Tyvärr är kunskapen om detta inte så spridd som den borde vara. Aven om den svenska skolan i sin läroplan säger sig vilja fostra till kritiskt och självständigt tänkande, så är resultaten rätt små; tvärtom så har många svenskar mycket svårt för att föra en resonerande diskussion eller bygga upp ett logiskt argument (I ärlighetens namn måste det påpekas att detta är ett universellt problem, se t.ex. Paul & Elder 1995c).

Det är viktigt att kunna skilja mellan intellektuella fuskbyggen, felaktiga resultat och verklig kunskap, så att man slipper belamra sin hjärna (och dyrbara tid) med skräp. Detta är speciellt viktigt för oss transhumanister, eftersom vi ofta intresserar oss för saker utanför den mänskliga huvudfåran. Trots allt, för de flesta människor framstår kryonik och nanoteknologi som lika otroliga som evighetsmaskiner och flygande tefat. Därför är det viktigt för oss att själva studera våra projekt kritiskt för att inte lura oss själva, och att kunna argumentera sakligt och korrekt för att undvika att klassas som hopplösa drömmare.

Vad är förnuftigt tänkande?

Reality is that which, when you stop believing in it, doesn't go away. Philip K. Dick

Målet med förnuftigt tänkande är att vinna kunskap om hur saker verkligen förhåller sig och sedan handla därefter i enighet med ens mål och värderingar. En förnuftig person försöker undvika att bli lurad av sina och andras föreställningar om hur saker är eller borde vara, och försöker i stället förstå hur det verkligen står till.

Universum behöver faktiskt inte fungera på det sätt vi tror eller önskar oss, det bara existerar. Vi bör anpassa oss till verkligheten snarare än inbilla sig att verkligheten är anpassad till oss. Detta kan vara både smärtsamt och oroande att inse, men i längden är det bättre att leva i verkligheten än i en fantasivärld hur trevligt det än kan vara för stunden. Verkligheten har en obehaglig förmåga att göra sig påmind.

Att tänka förnuftigt kan ske på många olika sätt, och man bör se de olika sätten som en mental verktygslåda där man väljer det eller de verktyg som passar bäst till ett givet problem. Vissa verktyg fungerar bra nästan hela tiden, andra är mer specialiserade. Några av de viktigaste är skeptiskt tänkande, kritiskt tänkande, empirism och den vetenskapliga metoden. Dessa kan understödjas av discipliner som statistik, logik och argumentationsanalys.

Skeptiskt tänkande

To those who seek truth ­ faith is a sin and skepticism a tool.
Extraordinary claims require extraordinary proof.

Ett viktigt mentalt verktyg för förnuftet är skeptiskt tänkande. Att vara skeptisk betyder inte (som många tror) att man säger nej till allt nytt och obekant utan i stället att man granskar det för att se om det stämmer med verkligheten. Man varken accepterar eller avfärdar något utan giltiga skäl, och inga påståenden är för heliga för att inte undersökas. Som en skeptiker söker man bevis. Bevis behövs för att säkerställa om något verkligen stämmer, eller för att motbevisa ett påstående (det är oftast enklare att visa att något inte är sant än att visa att det är sant). Aven om man har funnit många bevis för att något gäller så är det inte helt säkert att det är sant, men det är resonabelt att tillsvidare acceptera saken. Här har engelskan en fördel, svenskans "bevis" antyder säkerhet, vilket inte engelskans "evidence" gör; för en skeptiker är alla teorier tillfälliga och bör revideras när de inte stämmer med fakta, några absoluta bevis finns inte. Det är på detta sätt vetenskapen arbetar: man bygger upp teorier som efterhand testas, förfinas och förkastas utan att låta dem stelna till dogmer.

Man kan naturligtvis ifrågasätta allting, precis som den grekiske filosofen Kratylus som bara lyfte på fingret som tecken på att han hade hört något när han tilltalades. Vissa personer säger sig vara skeptiska och hittar på barocka förklaringar för hur ett resonemang kan vara fel ("Men om hela världen är en datorsimulering?"). Men detta leder ingenstans, och man försvinner snabbt in i en dimma av sofismer och konspirationsteorier. Som någon sa: "Keep an open mind, but not so open that your brains fall out". Man måste balansera öppenhet för nya möjligheter med förmåga till att skeptiskt analysera dem.

Ett fenomen man bör se upp för är låtsat skeptiskt tänkande; man ifrågasätter, men gör inget mer. Verkligt skeptiskt tänkande innebär att man ifrågasätter och sedan söker klarhet i hur det verkligen förhåller sig. Tyvärr har den här formen av låtsas-skepticism tänkande spridit sig på grund av dålig undervisning i skolorna: eleverna får lära sig att ifrågasättande är bra, men inte varför och vad man ska göra efter ifrågasättandet (att söka bevis). Det här underminerar både förtroendet för och förmågan till förnuftigt tänkande.

Bra skeptiska frågor är: Kan du visa mig det? Finns det giltiga skäl att tro på det? Stämmer det med mina egna erfarenheter? Skulle det som hävdas ha observerbara effekter? Finns det andra förklaringar?

Kritiskt tänkande

Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Esaias Tegnér

Kritiskt tänkande är förmågan att betrakta tänkande "utifrån", så att man kan se dess styrkor och svagheter, och därigenom utveckla det till bättre former. Tänkande kan vara av olika kvalitet: alltifrån slappa fördomar till strikta matematiska resonemang. På samma sätt som vi bedömer kvaliteten på grönsaker genom att undersöka dem och leta efter tecken på god eller dålig kvalitet, kan vi bedöma standarden på tänkande genom att undersöka det efter vissa krav. Ingen accepterar en möglig eller vissen sallad; på samma sätt bör man inte acceptera ett ologiskt eller oklart resonemang. Och när vi väl lärt oss skilja högklassigt tänkande från skräp, kan vi börja tillämpa vår erfarenhet på oss själva för att höja vår egen mentala kvalitet.

Här är några tecken på högklassigt tänkande och frågor som kan vara användbara (efter Elder & Paul 1995a):

  • Klarhet: Om något är oklart kan vi inte avgöra om det är korrekt eller relevant; vi kan inte säga något om det eftersom vi inte förstår det. Kan du förklara närmare? Kan du ge ett exempel?
  • Korrekthet: Ar det verkligen sant? Hur kan vi kontrollera det? Det här är själva kärnan i förnuftigt tänkande.
  • Precision: Det är lätt att vara klar och korrekt men för ungefärlig ("Kalorirestriktion är nyttigt") men för att ett uttalande ska vara användbart måste det vara mer precist ("Kalorirestriktion har hos dessa försöksdjur ökat medellivslängden med 30%"). Kan du ge mer detaljer? Kan du vara mer specifik?
  • Relevans: uttalanden kan vara både klara, korrekta och precisa, men helt irrelevanta. Det är svårt nog att diskutera i sig, och irrelevanta saker tenderar att få tankekedjorna att spåra ur. Hur hänger det här ihop med frågan? Vad har det med saken att göra?
  • Djup: Aven helt klara, korrekta, precisa och relevanta tankar kan vara ytliga. En djup tanke tar hänsyn till många faktorer och förenar dem. Tar ditt svar hänsyn till hela frågan? Har du tagit med de mest signifikanta faktorerna?
  • Bredd: Många resonemang saknar bredd, de granskar en fråga bara ur ett enda perspektiv (t.ex. ett tekniskt eller transhumanistiskt) utan att ta hänsyn till att andra perspektiv existerar och kan ge vidgade insikter. Kan vi se det här från en annan synvinkel? Kan man lösa problemet på ett annat sätt? Vad skulle en miljöaktivist/nyliberal/musiker/Š säga?
  • Logik: När vi tänker kopplar vi samman många olika tankar till en struktur. När tankarna stödjer varandra och blir begripliga tillsammans säger man att tänkandet är logiskt. När tankarna inte stödjer varandra, innehåller motsägelser eller blir obegripliga är tänkandet ologiskt. Ar det här verkligen vettigt? Följer detta från vad du har sagt? Hur kommer detta sig?

Empirism

Den enda källan till kunskap är erfarenhet. Albert Einstein

Motsatsen till att bara försöka resonera sig fram till sanningen är empirism. Det innebär att man undersöker saker och ting med sina egna sinnen och erfarenheter, att prova sina tankar mot verkligheten. Det är lätt att ställa upp storslagna teorier om hur saker förhåller sig, men de blir lätt luftslott utan koppling till verkligheten. Ett typiskt exempel är många av Aristoteles teser om fysiken som han resonerade sig fram till, och som sedan ingen ifrågasatte under mer än tusen år trots att de var felaktiga; till sist gjorde Gallileo ett par enkla experiment och kunde i ett slag visa att de var helt fel. För att verkligen söka sanningen och avslöja felaktigheter måste man gå tillbaka till sina egna sinnen och experiment, listiga resonemang har inga garantier för sin korrekthet.

Det går kanske inte att finna Sanningen med stort S, men däremot går det rätt bra att avslöja osanningar och det är ofta viktigare rent praktiskt. Den mest använda och formaliserade formen av empirism är den vetenskapliga metoden.

Den vetenskapliga metoden

Den teorin är värdelös. Den är inte ens fel! Wolfgang Pauli

Den vetenskapliga metoden är den hittills bästa kända metoden för att skilja sanning från lögn eller fantasi och bygga upp bättre och bättre modeller för verkligheten. Den kan användas inte bara inom vetenskapen utan också i vardagslivet (vilket de flesta människor är omedvetetna om). I sin enklaste form ser den ut så här (efter sci.skeptic FAQ):

  1. Observera en aspekt av universum.
  2. Skapa en teori som stämmer med vad du har observerat.
  3. Använd teorin för att göra förutsägelser.
  4. Testa dessa förutsägelser genom experiment eller fler observationer.
  5. Modifiera teorin i ljuset av de nya resultaten.
  6. Gå till steg 3.

    Processen upphör egentligen aldrig, eftersom teorierna ständigt förfinas empiriskt. Dock brukar man nöja sig med en teori när dess förutsägelser skiljer sig så lite från det observerade att det är opraktiskt eller ointressant att arbeta vidare; nya resultat kan dock förr eller senare tvinga fram en omvärdering.

    Reproducerbarhet

    Vetenskap är i grunden baserad på samarbete; det finns för mycket att undersöka för att varje forskare ska kunna hinna testa det, så man litar ofta på andra forskares resultat. Dock är detta en självkorrigerande process, eftersom viktiga experiment blir upprepade av andra, och därmed fastställs hur reproducerbara de är. Ett resultat som inte kan reproduceras är inte värt något, eftersom det inte visar på något allmängiltigt och mycket troligen är felaktigt.

    Falsifierbarhet

    No amount of experimentation can ever prove me right; a single experiment can prove me wrong. Albert Einstein

    Det är principiellt omöjligt att "bevisa"; något ­ det går alltid att tänka sig en mer eller mindre barock orsak till att saker är som de är. Som Sherlock Holmes sade: "Absence of evidence is not evidence of absence" ­ frånvaro av bevis är inte bevis på frånvaro. Däremot kan man ofta visa att något inte sker eller är fallet genom ett experiment (t.ex. visade Lavoisier att phlogistonteorin, som sade att ämnen minskade i vikt när de förbrändes, var fel genom att tända eld på olika material inneslutna i lufttäta flaskor på en våg ­ flaskornas vikt ändrades inte). Falsifierbarhet, att man kan testa om teorin är fel, är ett viktigt drag hos en bra vetenskaplig teori.

    Ockhams rakblad

    Things should be made as simple as possible, but not any simpler. Albert Einstein

    William av Ockham skrev: "Pluralitas non est ponenda sine neccesitate"; vilket betyder "saker skall inte onödigt mångfaldigas". Om du har två teorier som båda förklarar observerade fakta bör du använda den enklaste tills mer fakta dyker upp.

    Statistik och logik

    Det sägs att "det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn, och statistik". Det här visar hur lite människor i allmänhet tror på statistik, vilket är både sorgligt och förståeligt. Rätt använd syftar statistik till att ur osäkra data göra uppskattningar av verkliga förhållanden (inklusive av hur osäkra dessa uppskattningar är). Det här naturligtvis ett strålande komplement till förnuftigt tänkande.

    Tyvärr är de flesta människor dåligt bildade inom området och kan inte bedömma om en statistisk analys är korrekt eller vilseledande, och förstår inte heller statistikens syfte och tillämpbarhet. Att det är möjligt för manipulativa personer att vinkla statistik är allmänt känt, men en ännu större risk är oerfaren användning och tolkning av statistik ­ om man inte vet vad man gör blir det lätt fel. Det här gör att många misstror all statistik, och ignorerar den även om den är korrekt.

    Statistik kan dock vara ett mycket användbart hjälpmedel för förnuftet, eftersom rätt använt det erbjuder ett relativt neutralt sätt att granska slutsatser och deras styrka. Människor har en enorm förmåga att se mönster i slumpen eller ignorera vissa utfall, och här kan statistik hjälpa (Gilovich 1991). T.ex. är personalen på många sjukhus helt övertygade om att antalet pojkar som föds är högre när det är fullmåne ­ något som faktiskt är helt fel. De har dragit slutsatser från sina erfarenheter (någon har noterat att det var fullmåne en natt då många pojkar föddes), men inte märkt att dessa erfarenheter har en inbyggd vinkling (ingen tänker på månen under nätter då få pojkar föds, även om det då är fullmåne). En statistisk analys kan visa hur det verkligen förhåller sig.

    Att känna till hur man drar slutsatser från osäkra data, bedömer betydelsen av olika undersökningar och tolkar statistiska resultat är mycket användbara förmågor även i vardagslivet. Bör man sluta äta ägg för att de de innehåller kolesterol? Fungerar verkligen Q10, eller är det en bluff?

    På samma sätt som många misstror all statistik misstror många logik. De flesta har nog hört åtskilliga logiska felslut och paradoxer, och många antar därför att logik mest är en akademisk lek med ord. Det är ungefär samma misstag som att avfärda matematik med att det går att räkna fel eller göra orimliga beräkningar ­ problemet ligger i hur ämnet tillämpas snarare än i det självt.

    Logik är nyttigt att känna till eftersom det är en modell för regelmässigt och noggrant tänkande. Logik har naturligtvis sina begränsningar, men är i allmänhet ett kraftfullt verktyg för tänkande. En viss allmänbildning om hur ett logiskt resonemang konstrueras och en gnutta kunskapsteori är mycket nyttig för att kunna tänka kritiskt och förnuftigt.

    Mentala fällor

    Det finns massor med mentala fällor, och även den bäste kan gå i dem (det är ett känt faktum att åtskilliga framstående forskare har lurats av charlataner som de flesta andra skulle ha avslöjat omedelbart, se Tabori 1964 för flera roande exempel). Kritiskt tänkande är nödvändigt för att undvika många av dem. Här följer ett axplock:

    Tro

    I do not know what to believe. I have read too much and traveled too far. Certitude belongs to those who have only lived in a place where everybody believes the same things. Robert Anton Wilson

    När vi tror på något kommer vi i första hand att söka fakta som stödjer vår åsikt snarare än motsäger den. När en moderat läser tidningen kommer hon att se flera saker som stödjer hennes åsikter, medan en socialdemokrat som läser samma tidning kommer att koncentrera sig på de saker som stödjer hans åsikter. Man får tycka om en teori, men man bör inte tro på den ­ för då blir man dess slav. Det vi tror på färgar vår syn på världen oerhört mycket.

    Ett skäl till att många människor har svårt att samarbeta eller ens kommunicera är att de har mycket olika perspektiv, styrda av åsikter som för dem är fullständigt vettiga men för andra framstår som underliga eller direkt felaktiga. På samma sätt som vi söker stöd för det vi tror på så är vi mycket kritiska mot avvikande åsikter, och kan lätt hitta graverande brister i deras resonemang (Gilovich 1991). Det är faktiskt inte så att folk i allmänhet ignorerar motsatta åsikter, men de koncentrerar sig på deras svagheter. Resultatet blir att vi oftast finner bevis för det vi tror på, och motbevis mot andra åsikter. Som Robert Anton Wilson skrev: "Vad Tänkaren tänker bevisar Bevisaren" (Wilson 1993).

    Auktoriteter

    Auktoritetstro är en annan fara. Att bara acceptera ett uttalande för att det kommer från en person med prestige är fel, man måste analysera det och själv kontrollera att det stämmer. Trots allt, både experter och berömda tänkare har haft fel, och ju mindre de har tillåtit andra att tänka kritiskt på vad de har sagt ju mer fel har de oftast visat sig ha. En tanke som inte får undersökas tål i allmänhet inte undersökning. I vetenskapen är ett enda enkelt experiment mer värt än alla samlade dogmer och auktoriteter.

    Tabun och världsbilder

    Heliga kor blir de bästa hamburgarna.

    Vi ifrågasätter sällan tabun; vi tar dem antingen för givna (det är väl självklart?) eller vågar inte ifrågasätta dem. Varje grupp, varje samhälle har sina attityder och sin verklighetsbild. Det är svårt att frigöra sig från dem, och de kan påverka ens tänkande mycket negativt. Men om man lyckas bryta igenom ­ trots alla rop om kätteri ­ så kan oväntade nya möjligheter öppnas. Ett typiskt exempel är den enorma uppblomstringen inom fysiken som skedde sedan atomteorin accepterats.

    Sunt förnuft och intuition

    Vanligt sunt förnuft är varken speciellt vanligt eller speciellt sunt. Det vi kallar sunt förnuft är egentligen vår erfarenhet av hur saker fungerar omkring oss, finslipad sedan födseln. Så länge saken gäller något inom eller kring vår direkta erfarenhet, så brukar sunt förnuft fungera alldeles utmärkt. Men om saken ligger utanför vår tidigare erfarenhet finns det inga garantier att sunt förnuft hjälper, tvärtom motsäger det ofta hur det verkligen är (ett typiskt exempel är jordens form: sunt förnuft säger oss att den är platt).

    På samma sätt är det med intuition. Intuition är ett löst begrepp för alla de för- och omedvetna processer som kommer på lösningar eller observationer. Ofta känns de helt naturliga och "rätt", och att intuitivt handlande blir ofta mycket snabbt och smidigt. Dock ska man vara medveten om att intuition inte alltid är korrekt! På samma sätt som att sunt förnuft kan missleda oss, kan intuition också bli fel.

    Att balansera sitt förnuft med intuitionen är en svår balansgång: för mycket förnuft, och du hämmar dig själv, för mycket intuition, och du kan glatt gå i mentala fällor. Speciellt farligt är att intuitionen ofta känns så sann, så uppenbar; det är egentligen bara för att den är helt anpassad till dig, inte till omvärlden, inte för att intuition skulle vara en direktlinje till en högre värld.

    Övertygelse

    I allmänhet bör man se upp för saker som verkar helt uppenbara eller mycket övertygande: de kan naturligtvis vara sanna, men de kan lika gärna vara misstag som man glömmer att ifrågasätta och bara sväljer. En fallgrop är enkla svar som verkar få problemet att försvinna; ger de verkligen ett bra svar, eller lurar de dig att inte längre ställa frågan (Minsky 1988)? Många svar bara verkar besvara frågan, och får istället de som accepterar det att tänka på annat. Språket

    Språket är ett av våra viktigaste verktyg för förnuftigt tänkande genom att det låter oss kommunicera med varandra och lagra vårt vetande. Dock kan språket fel använt lätt leda till förvirring eller motverka förnuftigt tänkande. Ett typiskt exempel är hur ord kan betyda olika saker för olika personer. För att två personer ska kunna kommunicera behöver de ha någorlunda överensstämmande åsikter om vad orden betyder; om inte orden betyder samma saker för dem kommer samtalet snabbt att råka i svårigheter. Problemet är att många inte inser att de termer de använder har helt andra betydelser för andra människor, och därför snabbt trasslar in sig i missförstånd.

    Andra språkliga fällor består i att man övergeneraliserar och glider med ordens betydelser. Det är lätt för någon att säga "vi måste vara solidariska" men detta betyder vanligen att någon annan skall göra något: "vi" utsträcks här på samma sätt som i sjukvården ("Nu ska vi ta vår medicin") för att ge ett trevligt intryck, och solidaritet (som är en känsla) kan man naturligtvis inte framtvinga ("måste"), utan däremot dess operationella effekt samarbete. Sådana här ordlekar förvränger språkets syfte som kommunikationsmedel och gör det till ett manipulationsmedel.

    Relativism

    Kartan är inte landet. Korzybinsky

    På senare år har det blivit populärt med extrem relativism. Det började med den toleranta tanken att andra världsbilder än den egna också kunde vara sanna och ha något att tillföra, men utvecklades till den helt absurda tanken att alla världsbilder är lika sanna och lika värda. Problemet är att man blandar ihop den subjektiva världsbilden med den objektiva världen ("Kartan är inte landet"); många new age troende och postmodernistiska intellektuella menar att världen är subjektiv och avhänglig den som betraktar den, vilket är fel: det är våra världsbilder och sätt att förhålla oss till världen som är subjektiva, världen (hur den än ser ut) är rätt objektiv. Om den inte var det skulle vi alla leva i våra egna universum utan möjlighet till kontakt med varandra och forskare skulle aldrig upptäcka något som stred mot deras åsikter (vilket faktiskt sker hela tiden). Det finns faktiskt världsbilder som fungerar bättre och sämre, och även om vi inte vet så mycket om hur världen verkligen förhåller sig så lever vi trots allt i en gemensam värld där olika personers experiment oftast ger samma resultat (Hanson 1995).

    Fördomar mot förnuft

    One trend that bothers me is the glorification of stupidity, that the media is reassuring people it's all right not to know anything... That to me is far more dangerous than a little pornography on the Internet. Carl Sagan

    Det finns förvånande (?) många missförstånd och fördomar mot förnuftigt tänkade. En av de vanligaste fördomarna är att förnuft är kyligt och omänskligt, och måste kombineras med intuition och känsla (vilket vanligen betyder irrationellt tänkande som passar den som företräder det). Förnuftigt tänkande behöver inte vara känslokallt, det låter sig bara inte ryckas med av ens känslor. Känslorna sätter upp våra mål och värderingar, förnuftet låter oss uppnå dem; båda delarna behövs.

    Känsla och tanke står faktiskt inte i något motsatsförhållande, även om föreställningen om detta har blivit allmänt accepterad i vår kultur. Tvärtom har det visat sig att känslor är nödvändiga för intelligent och ändamålsenligt handlande. Människor med vissa känslomässiga störningar har visat sig vara sämre på att lösa vissa sorters problem (och naturligtvis att klara sig socialt) än normala människor (Damasio, 1994).

    Många undviker förnuftigt tänkande av ren lättja eller för att de trivs med sina illusioner: de tycker att världen blir mycket roligare om det finns rymdvarelser, spännande konspirationer och om deras egen ideologi är helt korrekt. Det här kan verka harmlöst men är det inte: dels försvårar det kommunikationen människor sinsemellan en hel del eftersom var och en lever i sin egen värld och omformulerar allt som sägs för att passa sina förutfattade meningar, dels så är det oerhört lätt att utnyttja människor som inte tänker förnuftigt. Om man bara vädjar till deras övertygelse har de svårt att stå emot, hur idiotiska än argumenten är eftersom de inte kan bedömma dem kritiskt. De har inget mentalt försvar, och detta har utnyttjats hänsynslöst av politiker, präster, reklammakare och charlataner.

    Vissa är ännu mer negativt inställda till förnuft, eftersom de har något att förlora på det (en rolig översikt finns i Kellgrens dikt Ljusets Fiender). När vår uppfattning om hur saker och ting förhåller sig hotas, reagerar vi ofta reflexmässigt med att försvara dem även om vi har fel. Och om vi har något att förlora (anseende, pengar, trovärdighet) kommer vi att försvara oss ännu hårdare och ta till alla till buds stående medel (Det här är en mental reflex som man helst bör träna bort; det är bättre att erkänna att man har fel och framstå som en idiot än att inte erkänna det och vara en idiot). Därför brukar de hårdaste angreppen mot förnuft, kritiskt och skeptiskt tänkande komma från de som känner sig hotade eftersom de bara har mentala fuskbyggen att erbjuda. Ju svagare förnuft, desto aggressivare försvar. Nästa gång du hör någon som rackar ned på kritiskt tänkande eller ifrågasätter den som vill undersöka deras argument, fundera på vad han eller hon har att förlora och varför de försvarar sig såpass hårt: har de rätt kommer deras argument ju ändå att övertyga i längden.

    Alla har rätt att ha en åsikt, men det betyder inte att åsikter inte får ifrågasättas om det görs på ett sakligt sätt! Många är rädda för att såra eller avvika, och vågar därför inte ifrågasätta åsikter även om de vet att de är fel eller ser att de är skadliga.

    Intellektuella dygder

    En indikator på människor med dåligt självförtroende: en vokabulär som saknar orden "jag vet inte".
    In science it often happens that scientists say, 'You know that's a really good argument; my position is mistaken,' and then they actually change their minds and you never hear that old view from them again. They really do it. It doesn't happen as often as it should, because scientists are human and change is sometimes painful. But it happens every day. I cannot recall the last time something like that happened in politics or religion. Carl Sagan, 1987 CSICOP keynote address

    Det finns många olika värdefulla "intellektuella dygder" som hjälper oss att vara förnuftiga och sakliga samtidigt som de balanserar kritiskt tänkande (efter Elder & Paul 1995b):

    • Intellektuell ödmjukhet: Att vara medveten om sin kunskaps begränsning och under vilka omständigheter man tenderar att lura sig själv genom förutfattade meningar, begränsningar och vinklingar. Intellektuell ödmjukhet kräver att vi inte hävdar att vi vet mer än vad vi vet. Ödmjukhet är inte samma sak som underlägsenhet eller att man inte vågar stå för något, utan helt enkelt avsaknad av pretention.
    • Intellektuellt mod: Att inse behovet av att bemöta och rätttvist undersöka idéer, åsikter eller synvinklar som vi har starka negativa känslor för och kanske inte har gett den uppmärksamhet de förtjänar. Intellektuellt mod är att vara medveten om att idéer som betraktas som farliga eller absurda faktiskt ibland är mer eller mindre förnuftiga och att de åsikter och slutsatser vi själva har ibland är felaktiga eller missledande. För att kunna avgöra vilket som är vilket måste vi undvika att passivt och okritiskt acceptera vad vi har "lärt" oss, även om det finns ett starkt socialt tryck för detta ­ vi måste stå för det vi tänker.
    • Intellektuell empati: Att vilja se saker ur andras perspektiv för att verkligen förstå dem. Det är lätt att fastna i den egocentriska tendensen att tro att sanningen finns i våra egna åsikter och slutsatser; vi måste kunna se saker från andra håll även om dessa perspektiv är främmande för oss. Det är viktigt att komma ihåg hur ofta vi har haft fel trots att vi var övertygade om något, och att det troligen kommer att ske igen.
    • Intellektuell integritet: Att vara trogen till sitt tänkande, att konsekvent tillämpa samma krav på bevisföring och klarhet på sig själv som på ens motståndare och att ärligt erkänna inkonsekvenser eller misstag i sitt tänkande eller handling.
    • Intellektuell envishet: Att använda intellektuella insikter och sanningar trots svårigheter, hinder och frustration. Aven om andra opponerar sig irrationellt bör vi hålla fast vid våra principer för att kunna nå djupare förståelse och insikt.
    • Rättvisa: Att försöka behandla alla synpunkter lika, utan hänsyn till våra egna känslor och intressen.
    • Tro på förnuftet: Övertygelse om att i det långa loppet våra egna och mänsklighetens intressen gagnas bäst av att ge fritt spelrum för förnuft och att uppmuntra människor att dra egna slutsatser. Tro på att med rätt uppmuntran och odling folk kan lära sig tänka logiskt och klart för sig själva, dra vettiga slutsatser och bli förnuftiga personer trots de hinder som finns i samhället och våra hjärnor.

    Slutord

    Vi har sett hur farligt det är om folk lever mer i fantasivärldar än i verkligheten, både för dem själva och andra. Samtidigt erbjuder förnuftigt tänkande en mängd fördelar: kunskap om världen som kanske inte är absolut men ändå rätt pålitlig, metoder att bedömma kvalitén på sitt eget och andras tänkande, medvetande om de fallgropar som existerar och ett sätt att verkligen kommunicera med andra människor. Att tänka förnuftigt är inte enkelt, men det är värt det!

    Det är svårt att argumentera förnuftigt med människor som inte själva kan tänka förnuftigt eller förstår argumentationsteknik; i sådana situationer måste man tänka igenom vad man vill uppnå med diskussionen. Ofta är det bättre att visa med handling eller demonstration hur det förhåller sig än att försöka "vinna" en debatt. Det går naturligtvis (och ibland är det nödvändigt) att påverka och övertala folk med retoriska grepp snarare än förnuftsargument, men helst bör man försöka få lyssnarna att börja tänka själva hellre än att leda dem hur godhjärtade ens intentioner än är, både för deras och ens egen skull. Hjälp dem lära sig tänka väl! Det kan ta tid och tålamod, men är värt det för både dig (du lär dig en hel del själv) och för dem.

    Vi varken kan eller får acceptera kunskapens fuskverk, och bör bekämpa det både inom oss själva och i den värld vi lever i. Naturligtvis måste man göra detta på ett vettigt sätt; att alltid påpeka minsta mentala miss gör inte att andra lyssnar på oss mer, snarare tvärtom. Vi bör kämpa mot fusket, pseudovetenskapen och de välmenande felaktigheterna överallt där vi kan göra nytta. Einstein, having had a hard time with bigoted scientists, expressed this attitude in terms of physics: "Removing fixed misconception from the people's mind is as difficult as breaking the atom into pieces." Nevertheless, when you remove a fixed misconception from someone's mind, it starts a chain of reactions which can ignite intellectual explosions and revolutions in the walls of bigotry. Edip Yuksel

    Övningar

    Varför är nanoteknologi, kryonik och rymdfart rimlig teknologi medan evighetsmaskiner och kristall-healing inte är det? Undvik att sopa problemet under mattan med hänvisningar till vad "etablerad vetenskap" tycker, basera ditt resonemang på vad du vet och kan ta reda på.

    Prova att läsa en tidning med en annan politisk, religiös eller kulturell inriktning än du själv har. Skriv upp exempel på retoriska knep, logiska missar och hur fakta vinklas för att passa tidningens ideologi. Läs sedan en tidning du brukar läsa och se hur många av dessa saker som också förekommer där.

    Försök ta reda på hur något vedertaget fakta egentligen är underbyggt genom att läsa böcker, tala med experter och göra experiment. Kan du själv avgöra om jorden verkligen är rund, atomer existerar, andra världskriget inträffade eller fler brott begås när det är fullmåne?

    Prova att fråga ett par olika personer om vad "sten", "marknaden", "demokrati" och "förnuft" egentligen betyder. Försök få med så olika politiska uppfattningar och utbildningsnivåer som möjligt. Skulle dessa personer kunna diskutera dessa termer utan att missförstå varandra?

    Ta en sida ur en lärobok och stryk över med en överstrykningspenna i olika färger: grönt för resonemang vilka bygger på vad andra sagt, rött för författarens egna slutsatser och gult för saker som bara antas vara sanna. Prova att göra detta för olika läroböcker, tidningsartiklar och vetenskapliga artiklar och jämför koloreringen. Vilka ämnen har vilka färger? Hur skiljer sig olika författare och medier?

    Litteraturlista

    Reading, after a certain age, diverts the mind too much from its creative pursuits. Any man who read too much and uses his own brain too little falls into lazy habits of thinking." Albert Einstein

    Antonio R. Damasio, 1993, Descarte's Error: Emotion, Reason, and the Human Brain, Putnam: New York.

    Linda Elder & Richard Paul, 1995a Universal Intellectual Standards http://www.sonoma.edu/cthink/university/univlibrary/unistan.nclk

    Linda Elder & Richard W. Paul, 1995b Valuable Intellectual Traits, http://www.sonoma.edu/cthink/university/univlibrary/intraits.nclk

    Linda Elder & Richard W. Paul, 1995c Pseudo Critical Thinking in the Educational Establishment, http://www.sonoma.edu/CThink/University/univlibrary/Pseudo/outline.nclk

    Sven Ove Hansson,1995, Vetenskap och Ovetenskap - om kunskapens hantverk och fuskverk, Falun, ScandBook

    Thomas Gilovich, 1991 How We Know It Isn't So: The Fallibility of Human Reason in Everyday Life, New York, Maxwell Macmillan

    Johan Henrik Kellgren, Ljusets Fiender

    Marvin Minsky, 1988, The Society of Mind, Simon & Schuster

    Sci.sceptic FAQ: The Frequently Questioned Answers, http://www.xnet.com/~blatura/skeptic.shtml

    Paul Tabori, 1964, Dårskapens Naturlära, Natur & Kultur.

    Robert Anton Wilson, 1993, Prometheus Rising, New Falcon Pubns



    Tro är bra, men skepsis är bättre.
    Giuseppe Verdi

    Alla modeller är fel, men somliga är användbara.

    Det finns bara två misstag man kan göra på vägen mot sanningen: (1) att inte gå hela vägen; och (2) att inte starta.
    Buddha

    People's belief in their own local reality-tunnels keep us all far stupider than we ought to be...
    Robert Anton Wilson, Prometheus Rising


Anders Sandberg / asa@nada.kth.se
1999-08-24 00:18:09