Svenska Transhumanist Förbundet
STHF Projekt Handbok

Livsförlängning

av Felix Ungman [felix@aleph.se]

Det finns inga genvägar till ett långt och innehållsrikt liv. Drömmen om ett piller som ger dig evig ungdom och lycka förblir en dröm, trots alla framgångar inom medicin och teknik. Livsförlängning är inte en engångsföretelse, utan ett sätt att ordna sitt liv för att minimera risken att dö och maximera möjligeten att leva. Det är en strategi som kräver stor kunskap och ett stark vilja för att genomföra.

Livsförlängning bygger på en mängd deltekniker:

  • Minimera din dödriskprofil ­ håll reda på de vanliga dödsorsakerna och undvik dem.
  • Bromsa åldringsprocessen ­ använd kalorirestriktion.
  • Kontrollera kroppens utveckling ­ genomför regelbunden hälsoundersökning.
  • Vid sjukdom ­ underlätta läkning och minimera slitage.
  • Ät en näringsrik och varierad diet ­ frukt, grönsaker och sånt som är rikt på vitaminer och mineraler.
  • Motionera regelbundet ­ jogga, sporta, promenera eller vad som helst som är kul.
  • Undvik stress och sov ordentlig ­ lyckliga personer lever längre.
Det här kapitlet ger en översikt till vissa av dessa delar. Det finns inte utrymme för mer än en ytlig beskrivning av varje del, men du kan hitta lästips i källhänvisningarna och i kapitlet Läsvärt.

Vad kommer du att dö av och hur undviker du det?

Åderförkalkning (arterioskleros) och hjärtsjukdomar (50%)

Hjärt- och kärlsjukdomar är den absolut vanligaste dödsorsaken i modern tid, och dödar procentuellt sätt en större del av befolkningen än pestens härjningar under medeltiden. Lyckligtvis kan omständigheterna förbättras på ett flertal sätt. Dieten är förmodligen det bästa sättet, eftersom mängen och typen av blodfetter spelar stor roll. Maten bör bestå av mycket komplexa kolhydrater, fibrer men lite fett och kolesterol. Mängden socker spelar också en stor roll, såväl som vissa mineraler. Motion påverkar både blodfett och hjärtmuskler positivt.
  • < 30% energi från fett (dv.s ungefär 5% av matens vikt).
  • < 300mg kolestorol per dag.
  • Undvik mättat fett.
  • Ät mycket fibrer, minst 40g, men lite eller inget socker.
  • Ät rekommenderat intag av koppar, krom och magnesium.
  • Motionera regelbundet.

Cancersjukdomar (21%)

Aven om cancer skördar en betydligt mindre del av dödsfallen än hjärt-kärlsjukdomarna, så ger den ofta större obehag. Lyckligtvis beror även cancer till stor del på påverkbara faktorer, varav dieten är den absolut största. Lungcancer är en vanlig form av cancer, och eftersom den oftas inte kan botas så bidrar den till hela 35% av alla cancerdödsfall. Prostatacancer är också vanlig för män, men kan ofta botas och bidrar till 10% av dödsfallen. Kvinnor har istället bröstcancer att kämpa mot. Dieten spelar stor roll för cancer i tjocktarm (näst vanligaste cancerformen), bröst och mage, men förmodligen även i uterus, prostata och munhålan. Det är värt att notera att risken är som störst i 60-års åldern för att därefter minska.
  • Ät mycket fibrer.
  • Ät lite fett.
  • Ät antioxidanter, vitamin C, selen, betakaroten.
  • Ät RDI av kalcium och vitamin D.
  • Ät mycket brysselkål, vitkål, broccoli, blomkål och liknande.

Högt blodtryck och stroke (8%)

Så mycket som 3/4 av alla äldre ligger i riskzonen för högt blodtryck. Bordssalt, natriumklorid, i stora mänger medför förhöjning av blodtrycket. Vi behöver ungefär ett gram salt om dagen, men medeldieten innehåller ca 12g. Att krydda maten med salt är en onödig vanesak, det är bättre att träna upp sina smaklökar. Sackaros och fruktos har också inverkan på blodtrycket.
  • Totalt < 2g salt (tänk på att t.ex. bröd innehåller 1% salt).
  • 1g magnesium.
  • 1 - 1,5 g kalcium.

Kroniska lungsjukdomar (4%)

Rökning ökar risken för både kärlsjukdomar och cancer. Klarar man sig från dessa står lungsjukdomar på tur.
  • Undvik både aktiv och passiv rökning.

Lunginflammation och influensa (4%)

Influensa och lunginflammation kan tyckas vara obetydliga sjukdomar jämfört med cancer och hjärtattack. Men faktum är att det är en mycket vanlig dödsorsak. Ett försvagat immunförsvar, ofta på grund av åldersprocessen, gör lunginflammationen till en dödsfara.
  • Håll immunförsvaret i trim.

Diabetes (2%)

Det finns två typer av diabetes, ungdomsdiabetes och åldersdiabets. Sjukdomen har många gemensamma drag med accellererat åldrande. Åldersdiabetes drabbar mer än 5% av befolkningen och sjukdomen är den tredje största orsaken till död och lidande, om man räknar med alla skador som den orsakar. Risken för diabetes ökar snabbt till ca 20% för de som äter en normal skräpmats-diet med mycket fett och socker.
  • Undvik övervikt.
  • Ät rekommenderat intag fibrer.
  • Ät åtminstone rekommenderat intag av krom.

Olyckor (2%)

Även om du går fri från alla sjukdomar finns risken att du blir påkörd, krockar, ramlar nedför en trappa, etc. Olyckor är inte slumpmässiga och oförutsägbara, oftast beror de på slarv och dålig koncentrationsförmåga.
  • Var uppmärksam på det du gör.
  • Lär dig bedöma risker, chansa aldrig.
  • Minimera skadeverkningarna, ingenting är ju 100% säkert.

Andra orsaker

Det här är de vanligaste dödsorsakerna, men många återstår. Alzheimers sjukdom, benskörhet, njursjukdomar, blodinfektioner hänger ofta samman med de andra dödsorsakerna, och kan ibland vara den bakomliggande orsaken.

Hur åldras du och hur åtgärdar du det?

Blodkärlssystemet

Risken för kärlsjukdomar ökar exponentiellt med åldern. Det systoliska blodtrycket ökar, det diastoliska förblir oförändrat. Kärlväggen blir tjocknare och hårdare, vilket kallas arterioskleros och kan orsaka hjärtattack, angina eller stroke.
  • För åtgärder, se dödsorsaker ovan.

Immunsystemet

Risken för infektioner och autoimmuna sjukdomar ökar. Thymuskörteln atrofierar, dvs minskar i storlek. Minskningen är till största delen biologiskt betingad, men kan delvis motverkas av en positiv livsinställning; människor som tror på något eller känner att tillvaron har en mening blir i genomsnitt mer sällan sjuka.
  • Lev ett intressant och meningsfullt liv.

Hormonsystemet

Många hormonhalter minskar, vilket påverkar humöret, det allmänna välbefinnandet och kroppsfunktionerna.
  • Ta lämpliga hormonsupplement.

Skelettsystemet

Minskning av benmassan börjar vid 50 år, män förlorar ca 17%, kvinnor 30%. Detta kan orsaka benskörhet. Orsakerna är följande:
  • hormonändringar
  • brist av vitamin D och kalcium
  • brist på rörlighet

Lyckligtvis går det att förbättra sin benstomme även vid hög ålder.

  • Regelbunden muskelträning, även om du är svag eller gammal.
  • Tillväxthormon kan användas som komplement till träning.

Nervsystemet

Nervsystemet är intimt kopplat till hormonsystemet; när nervsystemet åldras försämras synkroniseringen av hormonutsöndringen. Hjärnmassan minskar med 10% och nervsignalerna överförs långsammare. Dock finns det inga tecken på att intelligens, kreativitet och minne försämras av åldrande, men eftersom reaktionerna blir långsammare och man lättare blir trött verkar det lätt så.
  • Utbildning förhindrar demens-sjukdomar.
  • Träning och nya upplevelser håller kunskaper och färdigheter vid liv.

Huden

Visserligen är en rynkig hud det mest synliga ålderstecknet men som Dr. Hayflick påpekar så har ingen dött av gammal hud. Den största orsaken till rynkor är ultraviolett ljus.
  • Undvik solbränna eller använd solskydd.
  • Undvik rökning som också är en bidragande orsak till rynkor.

Varför åldras du och vad kan du göra åt det?

Gerontologi är en ung vetenskap, och forskarna är oeniga om vad som orsakar åldrandet. Genom åren har många teorier framlagts, vissa mer troliga än andra. Men i väntan på att forskarna hittar svaret (det kommer troligtvis inte vara ett utan många), behöver vi inte sitta stilla. Genom välja en bra livs-strategi så går det att täcka in alla trovärdiga teorier och att på så sätt försvara sig mot de verkliga orsakerna bakom åldrandet. Så låt oss ta en titt på vad dagens teorier har att erbjuda.

Begränsad livssubstans

En teori som tidigt uppstod var tanken att vi föds med ett begränsat lager av någon viss livssubstans. Allt eftersom denna substans förbrukas åldras vi för att till slut dö. Det har föreslagits att antalet hjärtslag eller andetag är begränsat. Teorin "lev snabbt, dö ung" är en variant av denna teori. Forskarna har dock inte hittat mycket stöd för denna teori. Den enda substans som visats vara relevant är telomererna, ändarna på kromosmerna vars längd gradvis minskar vid varje celldelning. Om teorin stämmer bör vi sänka hastigheten på de kemiska processer som sker i cellerna.
  • Ät en strikt kaloribegränsad diet.

Genetisk mutation

Det har visats att radioaktiv strålning påverkar mutationshastigheten och ger åldringsliknande symptom. På grund av detta missstänkte forskarna att mutationer var orsaken bakom åldrandet. Men vid försök fann man att normal bakgrundsstrålning inte bidrar till accellererat åldrande.
  • Undvik förhöjda halter av radioaktiv strålning (som vi vet är skadligt och cancerframkallande).

Genetiskt program

Vissa arter, t.ex. laxar, har en strikt livscykel. De föds, simmar, reproducerar, åldras och dör. Åldrandet är inprogrammerat i deras gener. Lyckligtvis tillhör detta fenomen undantagen i naturen. Normalt hinner djur inte åldras alls, eftersom externa faktorer, rovdjur etc., hinner före. Människan har lyckats eliminera dessa faktorer och kan så att säga tillåta sig att försvagas av ålderdom innan hon dör. Vissa forskare menar att åldrandet beror på att det genetiska programmet bara täcker de första 50 åren. Vad som händer därefter har naturen inte haft möjlighet att styra, det fanns ju ingen har levde så länge. Detta är en generell men trolig teori och kommer kräva avancerad genmanipulation och genterapi för att kringå.
  • Välj långlivade föräldrar.
  • Människokroppen är robust byggd och klarar minst 120 år under bra förhållanden.

Hormonsystemet

Hormoner fungerar som kroppens biologiska klockor och styr dyngsrytm, pubertet, menstration, etc. Om dessa klockor hamnar ur fas kan kroppen inte längre fungera normalt. Man vet att hormonhalten minskar med ålder, en teori säger att när hormonsystemet hamnar ur fas så uppstår skador och slitage. Detta leder till en ännu sämre hormonbalans vilket i sin tur leder till ännu större skador, och så vidare. Vi åldras. En 70 åring kan ha en hormonnivå på 10% av vad hon hade vid 25 år.
  • Övervaka dina hormonnivåer regelbundet hos en läkare.
  • Håll hormonkörtlarna i trim (t.ex. för melatonin, se till att få rikligt med ljus om dagen och rikligt med mörker om natten).
  • Vid behov, ta hormonsupplement.

Slitage

All användning medför slitage, så även med våra kroppar. Vi är rätt bra på att reparera oss själva, men inte perfekta. Då och då uppstår skador som inte kan repareras, och en teori påstår att summan av dessa småskador är de funktionsnedsättningar som vi kallar åldrandet.
  • Håll muskler och organ i trim med måttfull men regelbunden motion och träning.
  • Undvik onyttig mat och håll ett bra immunförsvar.

Skräp

Vissa påstår att vi åldras därför att gifter och restprodukter samlas i kroppen, som till slut inte klarar att hantera allt detta skräp och åldras.
  • Undvik kontakt med lösningsmedel och liknande giftiga kemikalier.
  • Ät näringsrik mat utan bekämpningsmedel och undvik konserveringsmedel.
  • Håll matsmältningen i trim och ät mycket fibrer.

Korslänkning av proteiner

En teori om åldrandets orsak är att protein korslänkas och hindrar cellernas energiomsättning, tillförsel av näring och bortförsel av avfall. Korslänkning kan också ske mellan molekyler inuti cellerna. Denna korslänkning orsakas av molekyler kallade korslänkare.
  • Undvik kontakt med korslänkande kemikalier (t.ex. formaldehyd).

Fria radikaler

I cellerna sker ibland kemiska reaktioner där syre slår sönder vissa molekyler i fragment kallade fria radikaler. Dessa fria radikaler är ostabila och reagerar med andra molekyler och skapar oreda, t.ex. korslänkning och skador på arvsmassan.
  • Ät en diet med mycket antioxidanter (t.ex. karoten).

Immunsystemet

Immunförsvaret kan försvagas på två sätt. Dels kan vi ha problem att oskadliggöra de bakterier och virus som ständigt bombarderar oss. Men ännu värre, delar av försvaret kan göra uppror och starta inbördeskrig mot vår egen kropp. En teori för åldrandet är att immunförsvaret gradvis försvagas och skadar kroppen allt mer.
  • Kontrollera mängden vita blodceller och antikroppstiter.

Att mäta sin hälsa och ålder

Att känna sin kropp är viktigt, dels för hälsan ­ skulle t.ex. en sundare diet vara bättre än ökad motion? Men också för att kunna ha kontroll på åldringsprocessen. Hur har blodtrycket ändrats under de senaste fem åren? Skriver du sämre eller bättre på ett IQ-test? Hur är det med synen och hörseln? På det här sättet kan man avpassa sin livsstil och medicinering för att få maximal effekt.

Många tester är enkla och kan göras hemma (markerade med

  • ), andra behöver utföras av läkare (markerade med *). Ett kliv på vågen kan ge dig tips om dina mat och motionsvanor. En hjärtattack ger dig förvisso samma information, men på ett betydligt otrevligare och farligt vis.

    Eftersom mätresultaten på dessa tester är mycket individuella är det bättre att kontrollera förändringar över tiden än att jämföra sig med standardvärden. Det är bra att regelbundet låta en läkare granska resultaten för att se om några avvikelser föreligger.

    Kroppen

    Hörseln

      * Hörseltest ­ mäter hur stark en ton måste vara för att du ska kunna uppfatta den. En 20-åring kan höra en 4000 Hz ton vid 14 decibel, medan en 65-åring behöver 30-50 decibel.

    Syn

    • Håll en dagstidning med raka armar framför ögonen. För tidningen närmare och mät avståndet när bokstäverna blir suddiga. Vid 21 års ålder bör avståndet vara ca 10 cm, vid 40 är medel ca 23 cm och vid 50 ca 40 cm.

    Balans

    • Stå barfota på plan mark med ett ben och slut ögonen. Mät tiden innan du faller eller hamnar ur balans. Unga kan stå i mer än 30 sekunder, medan gamla bara klarar ett par sekunder. Det sker en ganska kraftig nedgång redan kring 35 år.

    Huden

    • Hudelasticitet ­ nyp utsidan av handen i fem sekunder och se hur lång tid huden tar att räta ut sig. (Detta test visar även vätskebrist). Upp till 50 ska det ta maximalt fem sekunder, vid 60 är medel 10-15 sekunder och vid 70 års ålder tar det ca 35-55 sekunder.

    Muskler

      * Handgreppsstyrka.

    Organ

    Hjärta

    • Hjärtslag ­ räkna antalet slag under en minut. Medelvärdet är 72 och under 60 är bra. Ju bättre kondition ju långsammare hjärtfrekvens.

      * Blodtryck, <140/100 är bra.

      * V0-max (maximal syrekonsumtion) mäter musklernas syreupptagning vid ansträgning.

    Lungor

    • Mät hur länge du orkar hålla andan. Mycket individuellt, men förändringar säger en del om hur konditionen förändras.

      * VC (forced vital capacity, spirometer) ­ den mängd luft som du kan ta i ett andetag.

    Njurar

      *Kreatinintest ­ mäter hur bra njurarna gör sig av med slaggprodukten kreatinin.

    Glukostolerans

      * Mäter glukoshalten i blodet någon timme efter sockerintag på fastande mage. Ett bra sätt att upptäcka begynnande diabetes.

    Blodet

    Ett blodprov kan användas för att kontrollera halterna av följande och deras förändringar:
      * Fetter som LDL, HDL, kolestorol, triglycerider.

      * Hormoner, t.ex. DHEA.

      * Immunförsvaret, t.ex. antikroppar, leucocyter och vita blodkroppar.

      * Fastande blodsocker, vilket bör vara < 6mM (ett annat bra sätt att upptäcka begynnande diabetes).

    Nervsystemet

    Reaktionstid

    • Linjaltestet ­ Låt en person hålla en linjal mellan din tumme och pekfinger. Personen släpper linjalen utan förvarning. Se hur långt linjalen hinner falla innan du greppar den. I 20-årsåldern ligger det kring 17-18 cm, i 60-årsålder ca 30 cm.

    Problemlösning

      * IQ-tester och andra kognitionstester. Kan användas för att kontrollera mental snabbhet och minne.

    Kosttillskott

    Som ovanstående avsnitt beskriver, har dina matvanor en mycket stor inverkan på hälsa och livslängd. Bra mat består av mycket näring och lite kalorier. Första steget till ett längre liv tar du genom att gå över till en matstrategi baserad på kalorirestriktion (se nästa kapitel). När du väl vet vad du äter och har undersökt vad just din kropp behöver är det dags att ta en titt på kosttillskott.

    Det bör påpekas att upptaget av vitaminer varierar på ett komplicerat sätt. Några ämnen hjälper varandra (t.ex. järn och vitamin C), medan andra motverkar varandra. Ofta vet inte ditt matsmältningssystem om att du betalt dyra pengar för en tablett UltraLifeVitalMaxMix, och behandlar det som en vanlig tesked socker.

    Antioxidanter, mineraler och multivitaminer

    Detta är den vanligaste typen av kosttillskott. En daglig tablett som täcker 50% av RDI av de vanliga vitaminerna och mineralerna är en bra säkerhetåtgärd mot mindre variationer i näringsintaget. Multivitaminer är välbeprövade, billiga och riskfria. Man kan inte överdosera vattenlösliga vitaminer (överskottet avgår med urinen) men man bör vara lite försiktig med de fettlösliga (A, E, D och K). Man kan relativt enkelt få i sig mycket antioxidanter genom att äta grönsaker.

    CoQ10

    Coenzym Q10 är en viktig del av membranet i cellernas energifabriker. CoQ10 fungerar även som vitamin och antioxidant, och är förmodligen det enda coenzym som går att äta som kosttillskott. Det behövs mer forskning för att säga exakt hur CoQ10 fungerar, men det har inte visat några bieffekter. En daglig dos om 20 mg kan vara lämpligt att ta tillsammans med övriga antioxidanter.

    Bioflavionoider

    Detta är en stor grupp av svårlösliga ämnen som agerar som antioxidanter och skyddar vitamin C och andra ämnen från att oxidera. De finns som pigment i skalen hos frukter och grönsaker. Det vita mjuka luddet i apelsiner och citroner är rikt på bioflavionoider.

    Fettsyror

    EPA och lineolsyra, som finns i t.ex. torsklever och makrill, är fettsyror som hjälper mot blodproppar. En daglig dos på 1­2 gram håller blodfetterna i styr.

    Hormoner

    Minskad hormonproduktionen är relaterad till åldringsprocessen. Ofta går det att hålla hormonkörtlarna i form utan behov tillskott (t.ex. melatonin och DHEA). Hormonsystemet är mycket komplext, och det är därför viktigt att undersöka sina hormonnivåer innan man tar dem som regelbundet tillskott. Några hormoner som kan tänkas ges som tillskott:
    • Melatonin ­ reglerar dygnsrytmen, kan påverkas med mörker och ljus.
    • DHEA ­ reglerar immunsystemet.
    • Thymosin ­ reglerar immunsystemet.
    • Tillväxthormon, östrogen, testosteron etc.

    Acetyl-L-Carnitin

    ALC har visats förbättra tillståndet hos Alzheimer-patienter genom att skydda hjärncellerna mot skador och öka mängden av deras NGF-receptorer (Nerve Growth Factor). Både ALC och L-carnitin hjälper till med fettsyretransporten i cellerna, och eftersom kroppens ALC minskar när man åldras så detta förklara förändringar i metabolism och fettvävnad. Forskningsresultaten ser lovande ut, men ALC är tyvärr för närvarande dyr och svår att få tag i.

    Sammanfattning

    Även om mycket fortfarande är okänt om åldrandet och teorierna ofta går isär, så är man i praktiken rätt ense om vilken livsstil som befrämjar ett långt och vitalt liv. En god diet, lagom med motion, god sjukvård och kanske vissa tillskott kan hålla oss vitala i åtskilliga decennier.

    Som transhumanister tänker vi naturligtvis använda den tiden för att finna ännu bättre metoder att leva ett ännu längre och rikare liv.

    Mankind will postpone human aging substantially in the future, doubling the human lifespan at least, when we have accomplished this we will be ashamed that we did not work on it much sooner.
    Michael Rose, Evolutionary Biogerontologist

    Referenser

    Roy L. Walford, The 120 Year Diet, 1986, Pocket Books, ISBN 0-671-74474-7, www.walford.com

    Roy & Lisa Walford, The Anti-Aging Plan, 1994, Four Walls Eight Windows, ISBN 1-56858-010-X

    Leonard Hayflick, How and Why We Age, 1994, Ballentine Books, New York, ISBN 0-345-40155-7

    Chadd A. Everone, The Life-Extension & Control of Ageing Program



    Är inte livet hundra gånger för kort för att vi ska bli utråkade?
    Nietzsche

    Longevity and happiness tend to go together
    Professor Erdman B. Palmore

    Mortality is for mortals. I aspire for more than this.
    Aaro Kfir


  • Anders Sandberg / asa@nada.kth.se
    1999-08-24 00:18:09