Vad är transhumanism?

I alla tider har människor försökt befria sig från sina begränsningar, bli något större, något högre. Mänsklighetens äldsta myter handlar ofta om sökandet efter odödlighet och beskriver gudar och hjältar som genom sitt kunnande fått makt att själva styra sina öden: Oden, Inanna, Gilgamesh, Isis, Zhang Daoling, Sun Wu-kong, Prometeus. Taoismen omtalar visa män som medelst alkemi och meditation blivit odödliga och uppstigit till himlarna (Bumbacher 1995). Mystiker av alla skolor har sökt transcendens, och religioner och livsåskådningar har byggts runt deras teser.

Transhumanismen är den livsfilosofi som söker praktiskt befria människan från dess begränsningar - de må vara biologiska, mentala, fysiska, sociala eller andliga (Ettinger 1974, Bokov et al. 1995, More 1994a och 1994b). Mer specifikt söker dagens transhumanism att på ett livsbejakande sätt utveckla människan vidare från vårt nuvarande tillstånd, att ersätta den "human condition" som filosofer och poeter länge har beklagat med "the transhuman condition" (Regis 1990): en människa befriad från de brister som vi har idag, med obegränsade möjligheter och en evig framtid.

En gång i tiden var detta mål ouppnåeligt. Ingen visste hur det kunde förverkligas, så därför tog man sin tillflykt till magiska eller religiösa resonemang: om man inte vet hur något kan göras, kan det säkert ordnas med rätt sorts magi eller genom att gudarna är nådiga. Men detta gav inget. Idag har vi nya redskap: vetenskap och teknik. Till skillnad från religion och mystik är dessa empiriska, förankrade i den verklighet vi har omkring oss i stället för våra drömmar och fantasier. De är kanhända inte lika glamourösa som mystikerns extas eller magikerns riter, men de fungerar i verkligheten och hjälper oss steg för steg förändra oss själva om vi brukar dem väl och accepterar deras begränsningar.

Transhumanismens målsättningar

Befrielse från sjukdom, åldrande och död: Vi har redan kommit en bit på vägen även om det är långt kvar (Fisher 1992, Ricklefs & Finch 1995). Vi börjar förstå hur åldrandet fungerar (Hayflick 1994) , och vi börjar få de verktyg som kan hjälpa oss övervinna det (Drexler 1986, Walford 1988, Arking et al. 1990, Rudman et al. 1990, Kenyon et al. 1993). Målet är inte bara att leva längre, utan också ett rikare, mer konstruktivt liv (Best 1996, More 1990).

Utveckling av den mänskliga kroppen: Vi är idag begränsade av våra kroppar, som är perfekt anpassade till ett liv som nomader på Afrikas savanner men knappast till det moderna samhället. De är svåranpassade utanför sin nisch och bräckliga. Men vi är kapabla att utöka dem, som vi har gjort med kläder, glasögon och proteser, och gränsen mellan människa och omvärld har sakta börjat suddas ut (MIT Retina Project, Eckmiller 1995, Weiser 1991, MIT Wearable Project, Thomas 1996). Transhumanismens mål är att fortsätta denna utveckling, så att inga begränsningar för våra kroppar kvarstår - eller att byta ut våra nuvarande kroppar mot något bättre (Moravec 1988, Minsky 1994).

Utveckling av det mänskliga sinnet: På samma sätt som våra kroppar är anpassade till fel tidsålder så är våra hjärnor primitiva och fortfarande mycket nära stenåldersstadiet både i tanke och känsla. Men vi kan utveckla dem vidare, som vi har gjort via skrift, datorer och mental träning (Buzan 1982, Lorayne 1985, Rhodes & Starner 1996) . Vi kan öka vår intelligens, förfina våra sinnen och berika vårt mentala liv (Moravec 1988, Vinge 1993). I det långa loppet är målet att nå höjder långt bortom de som vi hittills upplevt.

Att ta bort alla begränsningar för mänsklig frihet och potential: Idag lever större delen av mänskligheten i armod, svält och förtryck. Problemet är inte brist på resurser eller ens ojämlik fördelning, utan mänsklig apati, maktvilja och dumhet (Wilson 1980). Våra samhällen, ekonomier och ideologier håller oss tillbaka och orsakar oerhört lidande. Med nya teknologier kan de fattiga näras och miljön skyddas (Drexler 1986, McCarthy 1997), med nya tankar och bättre utbildning kan vi befria oss från apatins och förtryckets bojor (Fuller 1981, Gabel & Frisch). I det långa loppet är transhumanismens mål att sprida livet genom universum, en oändlig expansion av skönhet och kunskap (Barrow & Tipler 1988, Dyson 1988).

Mänsklig utveckling

Vi har redan förändrat oss själva och våra samhällen långt bortom vad våra förfäder hade kunnat drömma om. En gång i tiden ansågs smärta som en ofrånkomlig del av det mänskliga livet; i Genesis säger Gud: "Med smärta skall du föda dina barn" och "Mannen skall bruka jorden i sitt anletes svett", men idag har vi smärtlindring, narkos och motoriserade jordbruksredskap. Har detta tagit bort vår mänsklighet?
Vissa menar att om vi förändrar våra förutsättningar så upphör vi att vara mänskliga - vilket är exakt vad transhumanismen går ut på. Det finns inget egenvärde i att vara människa. Vi vill nå postmänskligheten, inte förbli människor.

Många gör därför misstaget att tro att transhumanismen är omänsklig (Rheingold 1996). Detta beror mest på ett trivialt missförstånd: "mänsklig" kan betyda både något som har med människor att göra, och medmänsklig, att ha medlidande med andra och hjälpa dem. Transhumanismen försöker utveckla människan vidare, men är samtidigt djupt rotad i medmänsklighet, en vilja att befria oss från det onda och begränsande (Pearce). Ar det medmänskligt att stå och se på när andra lider, när kanhända det finns en lösning på lidandet? Att kalla lidande och begränsning naturliga gör dem inte bättre.

Transhumanismen står för dynamisk optimism - en aktiv, verksam form av optimism (More 1991a) ("Framtiden blir inte bra - vi gör den bra!"), skild från den passiva optimismen ("Allt ordnar sig nog, så det är inget att oroa sig för") och pessimismen ("Det spelar ingen roll vad jag än gör"). Passiv optimism är behaglig, men leder inte till någonting annat än lättja. Dynamisk optimism, tanken att förändring och utveckling är möjlig men inte sköter sig självt, driver oss att verka praktiskt och konstruktivt. Att förfalla i pessimism hjälper ingenting och gör oss bara passiva, och apatin är för närvarande mänsklighetens största fiende. Varför vara deprimerad över världens tillstånd eller ditt liv när du kan göra något åt det?

Transhumanism är i grunden livsbejakande: livet är värt att leva för sin egen skull, även om det ibland kan vara hårt och fyllt med motgångar (More 1991b). Liv innebär förändring, utveckling och erfarenheter - vi är inte oföränderliga, och måste själva välja vår väg efter bästa förmåga. Det är inte lätt, men det är det mest spännande någon kan företa sig.

Det är viktigt att finna metoder som fungerar och sedan använda dem väl. Alltför många stora visioner har brutits ned av den hårda verkligheten för att den ska kunna ignoreras. Det är därför som transhumanismen är empirisk och ifrågasättande. Vi måste finna bättre verktyg, som vi också kan vara säkra på fungerar även när vi lämnar dem till andra. Och vi måste hela tiden ifrågasätta de etablerade tankarna för att undvika att falla i stagnation och auktoritetstro.

Konservativa har i alla tider hävdat att mänskligheten aldrig förändras (åtminstone inte till det bättre) - vilket vittnar mer om deras smala perspektiv än verkligheten. Transhumanistens svar är ett jublande: "Vänta och se!"

Bibliografi

Transhumanistiska källdokument

More, M., 1993, The Extropian Principles 2.6, Extropy #11, http://www.primenet.com/~maxmore/extprn26.htm

Referenser

Barrow, J.D. , Tipler, F.J.,1988, The Anthropic Cosmological Principle, Oxford University Press

Best, B. (1996?), Why Life Extension - Or Why Live At All?, http://www.cryocare.org/cryocare/whylife.html

Bokov, A.,Sandberg, S., Artym, R., More, N., Machado, R., Chislenko, A., Plus, M.A., Brown, C.T. (1995) The Transhuman Principles 1.0 http://www.aleph.se/Trans/Cultural/Philosophy/Transhumanist_Principles.html

Bumbacher, S.P. (1995) Taoism: the Chinese Religion, Edit, The University of Edinburgh Magazine, Issue 8 http://www.iprs.ed.ac.uk/edit/08/articles/03.html

Buzan, T., 1982, Use Your Head, BBC Books, London, ISBN 0-563-37103-X.

Drexler, K. E. (1986) Engines of Creation: The Coming Era of Nanotechnology, Anchor Books, ISBN 0-385-19973-2 http://reality.sgi.com/whitaker/EnginesOfCreation/

Dyson, F 1988, Infinite in All Directions, Harper and Row. ISBN: 0-06-091569-2

Eckmiller, R. (1995), Towards Retina Implants for Improvement of Vision in Humans with Retinitis Pigmentosa - Challenges and first Results, i Proc. WCNN ¹95, Washington, D.C., INNS Press Vol. 1, pp. 228-233 http://www.nero.uni-bonn.de/publikationen/1995/eck95_1.ps.gz

Ettinger, R. (1974) Man into Superman, Avon

Fisher, J.A. (1992) The Future of Medicine, Pocket Books

Fuller, B. 1981, Critical Path, St. Martin¹s Press, NY

Gabel, M., Frisch, E., Doing The Right Things: What the World Wants and How to Get it, The World Game Institute, http://www.worldgame.org/~wgi/resource/doright/doright.html

Hayflick, L. (1994) How and Why We Age, Ballantine Books, ISBN 0-345-33918-5.

Kenyon C, Chang J, Gensch E, Rudner A &Tabtiang R A C. elegans mutant that lives twice as long as wild type. Nature 366(6454), 461-464 (1993)

Lorayne, H. (1985), Minnes Teknik, Trevi, Stockholm

McCarthy, J. 1997 Progress and its Sustainability, http://www-formal.stanford.edu/jmc/progress/

Medawar, P.B., 1959, The Future of Man. http://www.physics.wisc.edu/~shalizi/Medawar/future-of-man.html

Minsky, M. (1994) Will Robots Inherit the Earth?, Scientific American October 1994 ftp://ftp.ai.mit.edu/pub/minsky/sciam.inherit.txt

MIT Retinal Implant Project, http://www.ai.mit.edu/projects/implant/

MIT Wearable Computing Web Page, http://lcs.www.media.mit.edu/projects/wearables/

Moravec, H. (1988) Mind Children: the Future of Human and Robot Intelligence, Harvard University Press, ISBN: 0-676-57616-0.

More, M. (1990) Transhumanism: Towards a Futurist Philosophy, Extropy #6, http://www.primenet.com/~maxmore/transhum.htm

More, M., 1991a, Dynamic Optimism: Epistemological Psychology for Extropians, Extropy #8 Vol.3, No.2, Winter 1991/92, http://www.primenet.com/~maxmore/optimism.htm

More, M., 1991b, Meaningfulness and Mortality, Cryonics #125, vol. 12, no. 2 Februari.

More, M. (1994a) Lextropicon, ftp://ftp.netcom.com/pub/da/dasher/lex.816

More, M. (1994b), On Becoming Posthuman, http://www.primenet.com/~maxmore/becoming.htm

Pearce, D., The Hedonistic Imperative, http://www.pavilion.co.uk/david-pearce/hedonist.htm

Redmond, B., The Extinction of Evolution http://www-personal.engin.umich.edu/~jxm/evolextin.html

Regis, E. (1990) The Great Mambo Chicken and The Transhuman Condition, Addison Wesley, ISBN: 0-201-09258-1.

Rheingold, H., 21st, en intervju med Mark Dery i Salon #8 (Februari 1996).

Rhodes, B.J., Starner, T, 1996, Remembrance Agent: A continuously running automated information retrieval system, Proceedings of The First International Conference on The Practical Application Of Intelligent Agents and Multi Agent Technology (PAAM ¹96), pp. 487-495.

Ricklefs, R.E, Finch, C.E. (1995) Aging, A Natural History, Scientific American Library Vol 57, W.H. Freeman, ISBN 0-7167-5056-2

Rudman, D., Feller, A.G., Nagraj, H.S., Gergans, G.A., Lalitha, P.Y., Goldberg, A.F., Schlenker, R.A, Cohn, L., Rudman, I.W., Mattson, D.E. (1990) Effects of Human Growth Hormone in Men over 60 Years Old, The New Enlgand Journal of Medicine, Vol. 323, Number 1, July 5, http://www.bio-corp.com/growthb.html

Thomas, P. (1996) Is this the Interface of the Future? New Scientist, 9 March 1996

Vinge, V. 1993, Technological Singularity, http://www.student.nada.kth.se/~nv89-nun/offloading/vinge

Walford, R. (1988) The 120-Year Diet, Pocket Books, ISBN: 0671744747

Weiser, M.1991, The Computer for the Twenty-First Century, Scientific American, pp. 94-10, September 1991

Wilson, R.A., 1980, The Illuminati Papers, Ronin Publishing, Inc.

Känn dig själv o gudomliga släkte i mänsklig klädnad!
Ficino

Framtiden ligger i händerna på de som kan ge den kommande generationen bra anledningar att leva och hoppas.
Pierre Teilhard DeChardin

No hard limits. No hard limits on how far creativity can be experienced. No hard limits on how much imagination can be developed.
Natasha Vita More

Varken himmelsk eller jordisk, varken dödlig eller odödlig har vi gjort dig, på det att du liksom din egen skulptör och formare fritt och ärofullt må kunna ge dig den gestalt du helst vill ha.
Pico della Mirandola, Tal om människans värdighet