STHF Projekt
Långt liv
|
Hur länge lever vi?Det finns flera mått på livslängden. Det vanligaste är förväntad medellivslängd, den tid en person i medeltal lever. Detta är skilt från maxlivslängden, den maximala möjliga livslängden för en art; i de flesta fall är medellivslängden långt mindre än maxlivslängden. För svenskarna var medellivslängden 1997 79.8 år (män 76.42 år, kvinnor 81.89), medan den mänskliga maxlivslängden verkar vara ca 115-120 år (Jeanne Cament blev 123).Genom god tillgång till mat och förbättrad medicin har medellivslängden ökat rätt stadigt under detta århundrade nästan överallt. Samtidigt verkar det som maxlivslängden har förblivit oförändrad; vi lever allt längre, men de allra äldsta dör kring 110-115. Human lifespan has risen 30 years this century. People around the world are living almost 30 years longer now than at the start of the century, mainly due to the successful fight against infectious diseases, the director of the United Nations Population Division said Thursday. The average global life expectancy is now around 80, Joseph Chamie said. In the developing world, life expectancy has more than doubled this century to about 70. "Over the 20th century a silent and wonderful revolution has been taking place all over the world," Chamie said from a health symposium in Brussels. excerpt from InfoBeat 21 Nov. 1997 era vulgaris ÖverlevnadskurvorEtt sätt att åskådligöra hur länge individer lever är överlevnadskurvor. De visar hur många procent av en grupp individer födda samtidigt (en kohort) som lever efter en viss tid.I naturen är överlevnadskurvor för djur som inte åldras eller åldras långsamt i allmänhet exponentiellt avklingande; risken per år att dö i vuxen ålder är i stort sett konstant. # BILD Moderna människor har en mer rektangulär överlevnadskurva; vi har kraftigt minskat vår barnadödlighet, och när man väl blivit 10-15 år så är överlevnadschansen fram till medelåldern mycket hög. Dödligheten ökar därefter kraftigt, och vid 90 är de flesta döda. Allt eftersom vår medicinska teknik blir allt bättre blir överlevnadskurvan allt mer rektangulär, och i det långa loppet (om inte maxlivslängden ökar) kommer den att innebära att alla lever fram tills de blir hundra, och sedan snabbt tacklar av och dör. #BILD (80) Det är värt att notera att mortaliteten, risken att dö per år, minskar vid hög ålder. En förklaring är att de svaga och sjuka har rensats ut, kvar finns bara krutgubbarna och -gummorna. LivslängdUnder detta århundrade har livslängden ökat kraftigt, från 49.2 till 75.7 år i förenta staterna. I andra länder, där medelåldern var betydligt lägre från början, har ökningen varit ännu mer markant, i flera fall mer än en fördubbling; idag är den globala medellivslängden 66 år och beräknas nå 73 år 2025. Ökningen är också dramatisk om man jämför med att medellivslängden var 22 år under den tidiga järnåldern och 33 år under medeltiden.#bild Ökningen av livslängden är starkast för de unga, eftersom de kan dra nytta av alla medicinska framsteg under hela sin levnad, och vi har lyckats bäst att besegra många av de sjukdomar som drabbar oss under första halvan av livet. Idag är de kroniska sjukdomarna det stora problemet, och botandet eller lindringen av dem släpar efter. Det finns inga tecken på att maxlivslängden har ökat under historisk tid. Däremot har den troligtvis fördubblats under de senaste 3 miljoner åren, vilket antyder att maxlivslängden kontrolleras av 40-250 gener. LivskvalitetMånga oroar sig för att även om vi lever längre kommer vi att leva de extra åren i sjukdom eller drabbade av funktionshinder. Om det vore ofrånkomligt att ohälsa inträffar vid en viss ålder skulle detta stämma. Det verkar dock som det går lättare att skjuta framåt ohälsan än förlänga livet, vilket leder till "komprimerad morbiditet" - man lever frisk fram till en hög ålder, och sedan tacklar man av snabbt efter en relativt kort period sjukdom. Andelen män som inte klarar av dagliga aktiviteter har t.ex. halverats i England mellan 1976 och 1994.Vad bestämmer vår livslängd?GenetikMan bör välja sina föräldrar väl - det finns en klar genetisk faktor i livslängden. 87% av alla 90- eller hundra-åringar hade en förälder som levde efter 70. Jeanne Cament levde till 123 år, och det visade sig att hela 24% av de 55 närmsta förfäderna levde till mer än 80; detta kan jämföras med bara 2% bland normala människor.Ett mått som har en viss prediktiv förmåga är TIAL (Total Immediate Ancestral Longevity Index), summan av föräldrarnas och deras föräldrars totala livsländ. TIAL kan teoretiskt variera mellan 690 och 78, med ett medel omkring 479. TIAL korrelerar rätt väl med långt liv, TIAL är 16% högre än medel för folk som lever mellan 90 och hundra år. För varje 3.7 år över medel i TIAL kan man räkna med omkring ett år extra liv. En tänkbar förklaring till den genetiska faktorn är förutom möjligheten att åldrandets hastighet faktiskt är genetisk olika anpassningar som gör oss olika motståndskraftiga mot olika sjukdomar och skador. Dessa samverkar med varandra och livsstilen på ett komplicerat sätt: en anpassning som skyddar mot hjärtproblem i hög ålder kan lättare ge blodproppar i lägre ålder.
KönMän är det svagare könet; de är mer sårbara för olika sjukdomar (framför allt hjärtkärlsjukdomar) och lever i medeltal kortare tid än kvinnor. Det verkar som män hela livet är mer biologiskt sårbara än kvinnorna. Det avlas 70% mer manliga foster än kvinnliga, men de flesta försvinner på grund av spontana aborter och det föds bara 6% fler män. På grund av den högre mortaliteten blir dock kvinnorna majoriteten i sin åldersgrupp ganska snart.En tänkbar förklaring är att kvinnor behöver vara mer robusta för att klara belastningen av barnafödande, vilket gör att evolutionen har skapat en sådan här kompensationseffekt för att producera ungefär 50% vuxna män. En annan tänkbar faktor är att genom sin XY kromosom-uppsättning istället för kvinnornas XX så har män färre kopior av vissa gener och detta kan leda till vissa sjukdomar eller svagheter.
SjukdomarDe femton största dödsorsakerna
Trots att vi har lyckats bota eller lindra många av de värsta sjukdomarna kvarstår sjukdom som den stora dödsorsaken. Även utan sjukdomar skulle åldrandet leda till en "naturlig död", men sjukdomarna kortar av livet en hel del. Olyckor, självmord och mord är mest ett problem för de unga, hos äldre är hjärtkärlsjukdomar och cancer det ojämförligt största problemet. Lyckligtvis kan de flesta av de sjukdomar som toppar listan (hjärtsjukdomar, cancer, hjärnblödningar, lungsjukdomar m.fl.) minskas rätt mycket genom att lägga om sin livsstil. Man gör också allt större framsteg i behandlingen av hjärtkärlsjukdomar och cancer. Framför allt om hjärtsjukdomarna botas kan det ge en märkbar vinst i medelivslängd. YrkeDet verkar faktiskt som vissa yrken har en högre medellivslängd än andra. Dirigenter och chefer för amerikanska företag verkar ha en markant lägre dödlighet än andra. Delvis beror detta på socioekonomisk status, men den låga dödligheten trots en hög stressnivå kan också bero på att de utvecklar bra copingstrategier för stress och kanske uppskattar sina arbeten.En riskgrupp är dock folk i underhållningsbranchen (skådespelare, musiker, musiklärare, scenarbetare och underhållare) som har en högre mortalitet än populationen. En förklaring kan vara att de i medel har dåliga hälsovanor. PlatsDet finns inga tecken på att olika platser har olika effekter på åldrandet. Däremot spelar livsmiljö, samhälle och livsstil en stor roll för vilka åldersjukdomar som uppträder. Japan har t.ex. betydligt lägre dödlighet i hjärtinfarkter och prostatacancer hos män och bröstcancer hos kvinnor än England och Spanien. När personer från ett område flyttar till ett annat sker ofta en radikal förändring i dödligheten, med största säkerhet beroende på hur diet och andra faktorer ändras.Att Kaukasus skulle ha en överrepresentation av 100-åringar är troligen en myt; det finns starka skäl att misstro historierna. Social framgångHögre socioekonomisk klass korrelerar till ett längre och hälsosammare liv. Det är inte pengarna som gör det, det är snarare bristen på pengar som är farlig. Medelklassen lever ungefär lika länge som de verkligt rika. En annan viktig faktor är känslan av kontroll över sitt eget liv, vilket också korrelerar med samhällsklass.Socialt stöd är viktigt, personer med starka sociala band och fungerande relationer lever längre och hälsosammare än folk utan. Därför kan det vara ett bra drag i livsförlängning att gifta sig eller skaffa sig många vänner. Den allmänna inställningen är förmodligen viktig. Olika studier visar att religiösa personer, vilka känner tillvaron som meningsfull, lever i medeltal längre. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Anders Sandberg / asa@nada.kth.se 1999-08-21 14:57:19 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||