STHF Projekt
Filosofi
|
Modern Transhumanism
I dagsläget existerar det en mängd människor som betraktar sig som
transhumanister och stödjer det transhumanistiska målet att förbättra
det mänskliga tillståndet genom rationella medel. Däremot existerar
det ingen gemensam filosofi som alla stödjer, även om det finns en hel
del överlappning (Greg Burchs text om
transhumanismen uttrycker "konsensustranshumanismen" rätt
väl). Det finns dock ett par försök till att formulera en
övergripande transhumanistisk filosofi.
Principia Cybernetica
Principia Cybernetica
projektet är intressant eftersom det utvecklat sin filosofi
oberoende av den övriga transhumanistiska debatten; de ansvariga
hävdar att de fram till nu inte känt till transhumanismen. Deras
filosofi sammanfaller dock mycket med andra transhumanistiska
filosofier.
Principia Cybernetica försöker skapa en filosofi baserad på rön inom
kontrollteori, systemteori och evolution. Grundtankarna är att system
på alla nivåer har skapats av evolutionära processer, vilka leder till
mer komplexitet och gör systemen mer adaptiva genom att ge dem mer
kontroll över sin omvärld. Detta leder till "metasystemövergångar",
där nya nivåer av kontroll uppkommer (t.ex. cellers organisation till
flercelliga varelser eller individers organisation i samhällen).
I The Cybernetic
Manifesto presenteras projektets filosofi. Här poängteras
människans (och andra systems) fria vilja, kreativitet, frihet och
förmåga att själv välja sina mål. Projektet ser global integration som
något nyttigt, där målet bör vara att bevara den mänskliga arten och
ekosystemets komplexitet för att maximera potentialen för fortsatt
integration och evolution. Dessutom diskuteras möjligheten och
lämpligheten av cybernetisk odödlighet, dvs att göra människans
information och kontrollstrukturer oberoende av dess materiella bas.
Projektet låter inte bara cybernetisk teori informera sin filosofi,
utan försöker använda cybernetisk teknologi
(dvs. informationsteknologi) för att vidareutveckla den filosofiska
processen genom att bygga upp sin filosofiska text som ett nätverk av
hypertextnoder där kommentarer kan läggas till. Målet är att försöka
motverka kunskapens fragmentering och istället integrera den till en
större helhet.
The Hedonistic Imperative
David Pearce representerar en radikal hedonism. I The Hedonistic
Imperative presenterar han ett hedonistiskt projekt vars mål
är att avskaffa lidande och maximera njutning för alla levande
varelser, och argumenterar för dess genomförbarhet, rationalitet och
etiska nödvändighet. Denna hedoniska form av transhumanismen är ännu
rätt liten, men stämmer väl överens med de tankar som på 70-talet
populariserades av Wilson och Leary.
Extropianism
Extropianismen är den största och
mest välkända gruppen av transhumanister, och för närvarande den mest
framgångrika transhumanistiska filosofin. Även många icke-extroper
håller med om stora delar av principerna, och det är troligt att de
kommer att ha stort inflytande på utvecklingen av framtida
transhumanistiska filosofier.
De extropiska
principerna är basen för extropianismen; en extropian definieras
som någon som håller med om de värden och attityder de uttrycker.
Principerna är (för närvarande) baserade på fem punkter (med
minnesramsan "BEST DO IT SO"):
- Boundless Expansion: Seeking more intelligence, wisdom, and
effectiveness, an unlimited lifespan, and the removal of
political, cultural, biological, and psychological limits
to selfactualization and self-realization. Perpetually
overcoming constraints on our progress and
possibilities. Expanding into the universe and advancing
without end.
- Self-Transformation: Affirming continual moral,
intellectual, and physical self-improvement, through
reason and critical thinking, personal responsibility,
and experimentation. Seeking biological and neurological
augmentation.
- Dynamic Optimism: Fueling dynamic action with positive
expectations. Adopting a rational, action-based
optimism, shunning both blind faith and stagnant
pessimism.
- Intelligent Technology: Applying science and technology
creatively to transcend "natural" limits imposed by our
biological heritage, culture, and environment.
- Spontaneous Order: Supporting decentralized, voluntaristic
social coordination processes. Fostering tolerance,
diversity, long-term thinking, personal responsibility,
and individual liberty.
Målet med extropianismen är att maximera extropi: Intelligens,
information, liv, erfarenhet, mångfald, tillväxt och komplexa system,
allt som motverkar entropin. Principerna syftar till att ge en bas för
detta, en kodifiering av de värderingar som hjälper oss att nå
framtiden.
Obegränsad Expansion
Ur extropisk synvinkel är förändring av olika slag central; komplexa
system utvecklas ur enklare system, biologisk evolution leder fram
till nya livsformer med nya egenskaper och memetisk evolution skapar
ny information. Detta har hittills inte varit en riktad process (som
positivisterna och Teilhard de Chardin ansåg) utan ett ständigt
provande av alla möjligheter. Genom vår intelligens kan vi dock rikta
vår egen utveckling på ett rationellt sätt, och övervinna biologiska
och traditionella begränsningar.
Många begränsningar är möjliga att övervinna (t.ex. begränsade
resurser genom ny teknik eller rymdkolonisation), andra kan kringgås
och vissa är rena inbillningar (som att vissa saker inte får förstås).
No mysteries are sacrosanct, no limits unquestionable; the unknown
will yield to the ingenious mind. We seek to understand the universe
and to master reality up to and beyond any currently foreseeable
limits.
Självförändring
Självförändring syftar till att man tar ansvar för sitt liv och
försöker uppnå högsta möjliga grad av fysisk, intellektuell, moralisk
och psykologisk excellens. Det kan sägas vara obegränsad expansion
tillämpad på det rent personliga planet. Vi bör försöka bli bättre än
vad vi är på alla områden, även om vi också accepterar oss själva;
målet är att öka sin personliga extropi.
Self-transformation is a virtue because it promotes our survival, our
efficacy, and our well-being. As a dynamic process of
self-overcoming, an internally generated drive to grow
and thrive, it is the very essence and highest expression
of life.
Max More, Technological Self-Transformation
Extropianism är individualistisk: personligt ansvar, själv-ägande
och autonomi är centrala. Detta leder till att tvång är oacceptabelt,
eftersom det inkräktar på individens autonomi. Att tvingas till ett
visst handlande försvagar länken mellan handling och konsekvens,
och därigenom vårt ansvar.
På samma sätt avvisar extroperna blind tro och passivt tänkande,
eftersom de tar ifrån individen dess ansvar och motivation att
utveckla sig. Istället uppmuntrar principerna till förnuft, kritiskt
tänkande, intellektuellt oberoende och ärlighet. Att lära sig av sina
misstag är positivt och inget att skämmas för - de ökar den personliga
erfarenheten.
Se också Technological
Self-Transformation: Expanding Personal Extropy av Max More för en
längre genomgång av vad självförändring innebär.
Dynamisk Optimism
Extroper har i likhet med alla andra transhumanister en i grunden
optimistisk syn på tillvaron. Men många optimister förfaller till att
passivt längta efter framtiden istället för att göra något
konstruktivt. Därför uppmuntrar principerna till dynamisk optimism,
att se positiva möjligheter och aktivt försöka genomföra
dem. Framtiden blir inte bättre, vi gör den bättre;
framtidsvisioner kan och bör genomföras praktiskt.
Adopting dynamic optimism means focusing on possibilities and
opportunities, being alert to solutions and potentialities. It means
refusing to whine about what cannot be avoided, learning from mistakes
rather than dwelling on them in a victimizing, punishing
manner. Dynamic optimism requires us to take the initiative, to jump
up and plough into our difficulties, our actions declaring that we can
achieve our goals, rather than sitting back and submerging ourselves
in defeatist thinking.
Det här är en form av rationell optimism, man har en positiv attityd
som vägleds av förnuftigt tänkande. Man tolkar sina upplevelser
positivt (även motgångar ger trots allt användbar information som kan
användas senare) och försöker handla på ett positivt sätt (se Dynamic Optimism av Max More för
en närmare genomgång). För att verkligen kunna lyckas måste man
använda sitt förnuft för att ta reda på vilka resurser som behövs för
att uppnå det positiva, skaffa fram dem och tillämpa dem väl.
Intelligent Teknologi
Principerna säger klart att teknik och vetenskap är både nödvändiga
och positiva:
We regard science and technology as indispensable means to the
evolution and achievement of our most noble values, ideals, and
visions. We seek to foster these disciplined forms of intelligence,
and to direct them toward eradicating the barriers to our extropian
objectives, radically transforming both the internal and external
conditions of existence.
Extroperna tar avstånd från onödiga försök att bromsa teknisk och
vetenskaplig utveckling (även om principerna påpekar vikten av att
tänka efter före). Teknisk utveckling är något som bör välkomnas,
eftersom den kan befria oss från våra begränsningar och ge oss nya
möjligheter. Människan och tekniken står inte i någon
motsatsställning, utan kompletterar varandra. Efterhand kommer de att
integreras allt mer i en postmänsklig syntes med det bästa av båda.
Spontan Ordning
Extropians emphasize self-generating, organic, spontaneous orders over
centrally planned, imposed orders. Both types of order have their
place, but the under-appreciated spontaneous variety are crucial for
our social interactions.
Ordning kan uppstå i ett system både genom att den skapas av en
utomstående kraft (t.ex. planering och design) och genom att den
spontant uppkommer inom systemet (t.ex. genom evolution eller
självorganisation). Hittills har planerad ordning varit det dominerande
paradigmet i västerlandet (se t.ex. den kristna skapelseberättelsen
eller industriålderns fokusering på kontroll) men teorin för spontan
ordning har utvecklats allt mer på senare tid. Extroperna menar att
spontana ordningar är lämpliga i det sociala livet eftersom de har
egenskaper som maximerar extropin, är flexibla, leder till mångfald
och decentralisering.
Framför allt ser extroperna en nyttig spontan ordning på den fria
marknaden där makt är fördelad mellan många autonoma agenter som
agerar frivilligt med varandra; deras egennytta gör att de utvecklar
komplexa institutioner, uppmuntrar nytänkande, belönar initiativ, ökar
mångfalden och decentraliserar makten (detta är i stort sett den
österrike-skolans modell i nationalekonomin). Central kontroll i det
sociala livet är i bästa fall onödig och i värsta fall destruktiv.
För att kunna använda spontant organiserande sociala system effektivt
måste man vara tolerant och ha självbehärskning. Om man inte kan låta
andra leva hur de vill kan man inte räkna med att själv få leva som
man vill. Överhuvud taget är att sammarbeta med varandra mer lönsamt i
längden än att motarbeta varandra, vilket gör att det är rationellt
att sammarbeta.
World Transhumanist Association
World Transhumanist
Association är ett försök att samordna den transhumanistiska
debatten och ge den en viss akademisk stadga. WTA kan sägas
representera en fortsättning den "konsensustranshumanismen" uttryckt i
de
transhumanistiska principerna; WTA har vidareutvecklat dem till den
transhumanistiska deklarationen. Deklarationen fastslår att
möjligheter att radikalt ändra på människans situation verkar vara på
väg och bör studeras, individers rätt att använda dessa teknologier,
behovet av forum för en rationell debatt och transhumanismens
obundenhet från andra ideologier (även om bandet till humanismen
erkänns).
|