Att balansera mellan datorrevolutionen, science fiction och Dolly

Kommer någon ihåg datorrevolutionen? Enligt experter skulle nästan vartenda hushåll ha en dator, som gjorde det möjligt att göra beräkningar, ordbehandla, handla varor och hämta information. Många yrkesgrupper skulle försvinna på grund av datorisering och robotisering. Samhället skulle bli i grunden digitalt, och väldiga databaser skulle innehålla mer information om folk än de anade.

Låter det bekant? Vi är där nu, men beskrivningen ovan är till stor del baserad på de debattböcker som dök upp under slutet av 70- talet. Debattörerna varnade för att om inte politiker, företagare och medborgare tänkte efter skulle datorevolutionen få obehagliga konsekvenser. Det debatterades en smula, ett par mer eller mindre lyckade lagar stiftades - och sedan hände ingenting förrän 1993, då plötsligt datorer verkade dyka upp överallt och Internet blev det nya modeordet. Staten har fortfarande ingen koll på det nya juridiska, politiska och ekonomiska landskapet, och det verkar nästan ingen annan ha heller.

Hur kan det komma sig att alla blev så överraskade, när de hade nästan 20 år på sig att förbereda sig? Svaret är nog att det tog så lång tid. I början av 80-talet dök det upp TV-spel och små hemdatorer, men de var ju så enkla att de inte spelade någon roll. Den stora datorvågen dök inte upp plötsligt som många trodde, och diskussionerna om datorsamhället avstannade eftersom det inte fanns så mycket att diskutera. Så medan debatten sov smög sig datorerna in i arbetslivet och hemmen, tills folk plötsligt vaknade av insikten att datorevolutionen redan hade kommit. Oj! Ingen tid för planering!

Kloning har omtalats i science fiction romaner sedan Aldous Huxleys "Du sköna nya värld", och biologer har gjort experiment med kloning under hela detta århundrade med varierande framgång. 1981 blev det rubriker när en forskare skapade kloner av möss genom att dela zygoter, men det hela var snabbt glömt. Och plötsligt år 1997 skrämde Dolly upp folk: klonerna var här! Det blev en moralpanik utan like, där politiker och myndigheter tävlade om vem som kunde vara hårdast mot kloningen och tyckare talade om en ny era. Hur kunde det komma sig att Dolly tog alla på sängen?

Problemet med kloning var nog att den verkade vara så mycket science fiction; på filmer och i böcker av högst varierande kvalitet skildrades kloning (ofta helt fel), men man såg inte till några kloner i verkligheten. Visst fanns det varningar som mössen 1981, men det var ju möss på ett labb och inte människor. Folk hade helt enkelt lärt sig hänföra kloner till science fiction istället för att ta dem på allvar, och när klonerna plötsligt dök upp tvingades de omvärdera en hel del i sin världsbild. Mycket obehagligt! Och nu var man tvungen att fundera ut en policy för något man inte var beredd på.

Vad kan vi lära oss av det här? Dolly visade att en plötsligt uppskrämd debatt lätt blir irrationell och låter sig baseras på tankar ur populärkulturen istället för fakta; resultaten blir därefter. Datorevolutionen visade att en för tidigt startad debatt lätt självdör och faller i vanrykte, vilket kan hindra den från att komma igång när den verkligen behövs.

När det gäller transhumanismen måste vi därför tänka oss för en smula om vad vi tar upp till debatt. Om vi ägnar för mycket tid och energi att diskutera avlägsna frågor som uploading och rymdkolonisation blir vi dels lätt stämplade som science fiction fantaster, och en för tidig debatt kommer av nödvändighet att bli rätt teoretisk och ungefärlig vilket på sikt kan skada förmågan till verkliga beslut. Å andra sidan är det farligt att ligga lågt tills genombrotten faktiskt sker, för då riskerar vi att dränkas i moralpanik och framtids-chock. Målet bör vara att föra in våra tankegångar efterhand, så att de varken blir hängande i luften eller kommer för sent att påverka utvecklingen.

Kort sagt, vi måste anpassa oss efter vad som sker just nu eller är nära förestående. I många avseenden går det faktiskt att förutspå den närmsta framtiden rätt väl utifrån vad som sker i laboratorier och industrier idag, eller ren statistik:

• Inom några decennier kommer en signifikant del (mer än 25%) av populationen att vara över 65, med åtföljande politiska, sociala och ekonomiska konsekvenser.
• Satelittelefoni kommer att dyka upp, vilket gör hela världen åtkomlig som en enda zon.
• Genteknik kommer att producera en mängd produkter, livsformer och möjligheter att bota sjukdomar.