Survival of the happiest: Om glädje och energi i transhumanismen

Freude, schöner Götterfunken,
Tochter aus Elysium,
Wir betreten feuertrunken,
Himmlische, dein Heiligtum.
Deine Zauber binden wieder,
Was die Mode streng geteilt;
Alle Menschen werden Brüder,
Wo dein sanfter Flügel weilt.
Ode till Glädjen, Friedrich von Schiller

Glädjens Psykologi

Glada personer hanterar problem annorlunda än neutrala eller ledsna personer. De rör sig snabbare, väljer den enklaste strategin och accepterar den första lösningen de finner på ett problem, vilket oftast gör dem mer effektiva. Glädje är uppiggande och ger oss mer energi, som kan användas till nyttiga ting.

Som alla vet är glädje nyttigt både psykologiskt och kroppsligt. Glada personer är mindre självupptagna och fientliga än mindre glada personer, och har bättre motståndskraft mot sjukdomar (framför allt hjärt-kärlsjukdomar), är mer extroverta och har mer självförtroende. Delvis är det här en god cirkel, för självförtroendet, vännerna och hälsan gör oss naturligtvis gladare, detta förbättrar vår situation, och så vidare.

Enligt sociologer finns det ingen korrelation mellan ålder, folkgrupp eller inkomst och glädje. Glädje påverkas naturligtvis av vår omgivning och händelser, men innerst inne är det något vi själva styr över. Glädje är också nära förbundet med hur mycket kontroll man har över sitt liv; om man inte anser sig ha kontroll över det är det också svårare att vara glad, medan om man känner att man är sin egen chef är det enkelt att se världen i ett optimistiskt perspektiv. Detta gäller även arbetsuppgifter: när man gör något som är en utmaning och samtidigt ger klara resultat känner man sig i kontroll över situationen och blir glad och lycklig.

Att ha en helhetssyn på världen är också bra för glädjen. Det spelar faktiskt inte någon roll vad den är baserad på så länge den ger livet en mening; flera undersökningar har visat att religiösa människor mår bättre, men det är inte korrelerat med vilken tro de har, bara att de har en tro. Som transhumanister försöker vi naturligtvis bygga upp en sådan meningsfull syn på världen utan att ge avkall på vårt förnuftiga tänkande.

Vårt humör påverkas också av våra kroppar, det verkar som hjärnan delvis utgår från vår mimik för att avgöra vad vi känner! I ett psykologiskt experiment fann man att försökspersoner som ombads att hålla ansiktet stelt kände mindre smärta och uppvisade mindre fysiologiska responser när de utsattes för elstötar. Mer positivt, så fann man att när personer ombads hålla en penna mellan tänderna eller läpparna blev deras känsloläge något ljusare när de höll den med tänderna, eftersom de då tvingades använda samma muskler som man ler med. Kort sagt, genom att uppföra oss gladare kan vi också göra oss gladare på rikltigt.

Att bara spela gott självförtroende har visat sig höja självförtroendet hos försökspersoner (eftersom mycket av vårt beteende speglas av vår omgivning, är det rimligt att tro att om du verkar mer optimistisk och dynamisk, så kommer din omgivning också uppföra sig därefter, vilket i sin tur verkligen gör dig mer optimistisk och dynamisk).

En annan viktig faktor verkar vara ljus. Att vara i ljus påverkar våra hjärnor, troligen genom att mängden serotonin och andra neuromodulatorer ökar. Bortsett från de som drabbas av vårdepression så verkar ljus förhöja humöret.

Att uppnå glädjen

Det viktigaste är insikten att man kan bli gladare, och att det är nyttigt. Det kanske låter trivialt och självklart, men det är det inte. Många människor går livet igenom och mår dåligt och tror att det är så livet ska vara. Andra menar att glädje bara är fåfängligt och inte spelar någon roll. Men som vi har sett är glädje verkligen nyttigt både mentalt, socialt och rent fysiskt. En positiv grundsyn gör oss effektivare och låter oss bemöta problem med all vår kraft istället för att passivt ge med sig. När man verkligen har förstått detta, blir glädje mycket lättare att uppnå, det är något önskvärt och uppnåeligt. Känner man sig inte glad blir frågan genast: hur gör jag mig gladare?

Mycket av våra negativa känslor är helt irrationella och självförvållade, och kan tränas bort. Många ställer upp orealistiska krav på sig själva och lider när de misslyckas med att genomföra dem. Motgångar uppfattas som totala katastrofer och man överdriver hur andra bedömmer en själv. När man väl insett hur felaktiga och destruktiva sådana här tankar är kan man gradvis träna bort dem. Förmågan att granska sitt eget tänkande och förstå det är oerhört användbara. Det tar tid att lära sig, men är värt det. Istället för att oroa sig gör man något positivt istället.

På den positiva sidan bör man kultivera de sidor av en själv som gör en gladare: sitt självförtroende, sin humor, de arbetsuppgifter som stimulerar och entusiasmerar. Det gäller att använda dessa för att bygga upp en positiv cirkel av självbemäktigande, så att man både mår bättre och använder de positiva effekterna av detta för att utveckla sig vidare.

Det finns många böcker som diskuterar hur man blir glad och lycklig. De flesta är ytliga och allmänt av typen "tänk dig glad". Det ligger mycket i det, men det centrala är att man inser att hur man känner sig avgörs av en själv, inte av vilka affirmationsövningar eller lustiga knep man utnyttjar. Att vara glad är en livsstil, en rationell vana man lägger sig till med.

Vidare Läsning

Scientific American May 1996, The Pursuit of Happiness David G. Myers and Ed Diener

Psychology of Happiness, Michael Argyle Methuen, 1987)