Vad är transhumanism?

Det "mänskliga tillståndet" är inte något statiskt och oföränderligt, utan kan utvecklas på olika sätt. Bara för att vi alltid tidigare haft en begränsning behöver vi inte fortsätta ha den: en gång i tiden var infektionssjukdomar något ofrånkomligt man tvingades acceptera, idag kan de flesta botas. Idag anses det vara normalt med en medellivslängd på 75 år, vilket är mer än dubbelt så mycket som den medeltida medellivslängden. Varför skulle vi nöja oss med bara 75 år? Varför nöja oss med de nuvarande begränsningarna på mänsklig intelligens, kreativitet, känsla och kunskap? Varför nöja oss med energi- och resursbrist? Transhumanismens mål är att finna sätt att undanröja eller kringgå sådana här fysiska, mentala och materiella begränsningar.

Många har sagt att man bör finna sig i sina begränsningar. Men det har vi lyckligtvis aldrig gjort helt. Man måste finna sig i det ofrånkomliga, men transhumanismen ifrågasätter på grundval av kritiskt tänkande och vetenskapliga upptäkter många "självklara" fakta som att:

• Åldrande är ofrånkomligt - det existerar djurarter som inte åldras, och genom genetiska modifikationer eller kalorirestriktion kan försöksdjurs livslängd ökas.
• Den mänskliga anatomin är given - medicinska rön visar hur flexibel kroppen är, hur den kan modifieras med genteknik, implantat eller mediciner.
• Intelligens är oföränderlig - de flesta mått på intelligens kan ökas genom olika former av träning och erfarenheter. Den effektiva intelligensen kan dessutom ökas ännu mer genom datorstöd, mentala tekniker och nätverk, och åtminstone minnet kan förbättras något på medicinsk väg.
• Den mänskliga naturen är given - människor är flexibla och kapabla till förvånande förändringar. Neuropsykologin visar oss också vilka system som gör oss till de vi är, och dessa system kan naturligtvis påverkas eller ändras.
• Energi, mat och råvaror är begränsade - rent teoretiskt är de naturligtvis ändliga, men man kan visa att genom bättre produktionsmetoder kan de räcka för en oerhört stor befolkning med hög levnadsstandard utan att skada miljön. Och vi lever i ett enormt universum.

• Transhumanism är livsbejakande - livet har ett positivt värde, det är värt att leva. Den vänder sig mot trångsynt puritanism.

 
• Transhumanism är individualistisk - varje individ är unik och har en egen potential, och har rätt att fritt förfoga över sitt liv. Detta innebär också att man har ansvaret för sitt liv.

 
• Transhumanism är förnuftig och empirisk - det bästa sättet att utveckla sitt liv är med hjälp av förnuftet och empiri. Utan förnuft blir man irrationell; bara för att man är övertygad om något så är det inte sant. Utan empiri tappar man kontakten med verkligheten.

 
• Transhumanism är tolerant - För att kunna fungera och utvecklas tillsammans behöver vi tolerans. Mångfald ger styrka.

 
• Transhumanism är optimistisk - Mänskligheten har enorma möjligheter, det gäller bara att förverkliga dem. Att ligga på sofflocket och drömma duger inte, verklig optimism är dynamisk och säger att vi kan göra framtiden bättre, den blir inte bättre av sig själv.

 
• Transhumanism är kritisk - Den ifrågasätter invanda värderingar och granskar antaganden. Detta gäller även dess egna antaganden: som tankeströmning måste den hela tiden förnyas och anpassas till verkligheten.

Vad gör en transhumanist?

• Att hålla sig a jour med vilka metoder som finns eller är under utveckling för att förverkliga den egna potentialen. Eftersom det är så oerhört mycket som pågår just nu nästan krävs det att många transhumanister samarbetar för att hålla koll på allt från näringslära till telekommunikationer. Man kan säga att vi behöver konsumentupplysning om framtiden.

 
• Att använda de mest lovande eller användbara metoderna för att utveckla sig själv. Många transhumanister kan sägas vara både vägröjare och försökskaniner; målet är att själv ha nytta av sin transhumanism och samtidigt fungera som förebild för andra.

 
• Att diskutera och utveckla transhumanismens idéer både internt och externt. Många av de förändringar som verkar troliga i framtiden kommer att vara omstörtande, och det är viktigt både demokratiskt och praktiskt att ha uppnått en bred debatt om fördelar, nackdelar och vad som bör göras innan frågorna blir direkt akuta. Här finns också möjligheten att aktivt gå in och påverka, genom opinionsbildning, finansiering eller att själv forska och experimentera.